Fru talman! Det är en viktig debatt vi har i kammaren i denna sena timme om vår arbetsmiljö där vi tillbringar en så stor del av vår vakna tid. Tyvärr röstade kammaren i gårdagens votering emot ett förslag som Kristdemokraterna hade om just byggnaders inomhusmiljö och vikten av en god fysisk miljö på Sveriges största arbetsplats - skolan.
En god inomhusmiljö borde vara en självklarhet eftersom den är nödvändig för att förebygga allergier och andra hälsoproblem. Det är väl känt att det i dag förekommer stora brister i den fysiska skolmiljön i de flesta kommuner. Kristdemokraterna föreslog därför i går att staten ska ta ett ökat ansvar för arbetsmiljön i skolorna genom att införa ett statligt stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna och andra skolhuvudmän att vidta de åtgärder som krävs för att skolorna ska få en bättre arbetsmiljö.
För en tid sedan kom också en larmrapport om det ökande bullret på våra förskolor och att många barn lider av tinnitus. Arbetsmiljöverket har nyligen genomfört en inspektionsinsats som omfattade 400 förskolor samt 300 skolor och fritids i 200 av landets kommuner. Det visade sig då att ljudmiljön i förskolor och skolor har stora brister. Krav på förbättringar riktas nu mot ansvariga för ca 85 % av de verksamheter som besöktes.
Arbetsmiljöverket skriver i sitt pressmeddelande: "I lokaler där många barn vistas samtidigt alstras ofta höga ljudnivåer. Akustiken i lokalerna, gruppernas storlek och arbetets organisering kan spä på problemen. De allra flesta har inte kartlagt och bedömt riskerna med buller och vidtagit de åtgärder som behövs. Det är också vanligt, att ansvarig chef saknar kunskap om bullrets inverkan på personalens och barnens hälsa, hur buller uppstår och vad som kan göras åt det."
Det har gjorts relativt få bullermätningar i förskolan. Den största undersökningen gjordes för ett par år sedan i Skara och Lidköping, då kommunernas samtliga 103 förskoleavdelningar deltog.
Syftet var att mäta barnens exponering, och det uppmättes ganska höga nivåer, högre än forskarna hade väntat sig. I genomsnitt var ljudnivån 80 decibel under en hel dag.
Enligt de nya riktvärdena från Arbetsmiljöverket som trädde i kraft den 1 juli 2005 så är det precis på gränsen för vad en vuxen person får utsättas för på sin arbetsplats. För förskolebarn finns inga sådana riktvärden.
Lars Barregård, professor vid avdelningen för arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och en av dem som arbetat med mätningen, säger att effekterna hos barn som utsätts för höga ljudnivåer främst är trötthet och heshet. Hos personalen är effekterna ungefär desamma - röstproblem, trötthet och stress. Vidare säger han att undersökningar på skolbarn har visat att de pedagogiska resultaten också blir sämre om ljudnivån är hög.
Kristdemokraterna har tillsammans med övriga i alliansen för ett nytt Sverige skrivit en reservation där vi påtalar att förskolebarnen har en utsatt situation eftersom de inte omfattas av arbetsmiljölagen. Lärare, elever, förskollärare och barnskötare däremot omfattas av arbetsmiljölagen. Förskolebarnen är i dag de enda som dagligen befinner sig på en arbetsplats utan att omfattas av arbetsmiljölagen. Det finns inga regler om hur lekmiljön ska vara utformad för barnen, och de har inte rätt att ställa några krav.
Vi i alliansen anser därför att barnens arbetsmiljö måste tas på större allvar och att förskolebarnen ska omfattas av arbetsmiljölagen. Då skulle också andra frågor som barns säkerhet och lekmiljö uppmärksammas. Utredaren som ser över arbetsmiljölagen bör få i tilläggsdirektiv att föreslå hur lagen kan utvidgas så att förskolebarnen omfattas.
Fru talman! I betänkandet har vi ytterligare en gemensam reservation med övriga i alliansen som är värd att uppmärksamma i kammaren. Henrik Westman nämnde den i sitt anförande. Det handlar om att företagshälsovården måste stärkas och deras arbete bli mer effektivt genom att de också tillåts utföra sjukvårdande behandling på samma villkor som landstingets läkare. Som situationen är nu får företagshälsovården enbart ge förebyggande behandling, och det anser vi vara ett slöseri med resurser. Självklart ska läkare ge sjukvårdande behandling på företagshälsovården liksom sjuksköterskor och andra som arbetar där. Inte ska man behöva uppsöka ytterligare en läkare för att få ett recept eller ta ett prov.
Nej, nu måste vi få ett slut på detta snuttifierande av resurser och i stället kraftsamla. I dagens stressade samhälle skulle många uppskatta den närhet till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna erbjuda om den gavs möjlighet. En arbetstagare ska bara behöva gå till ett ställe för att få hjälp.
Vi i alliansen menar också att de ekonomiska förutsättningarna för företagshälsovårdens arbete med alkoholmissbruk behöver förbättras. Jag tycker att Tina på ett väldigt bra sätt pratade om just de problemen.
Fru talman! Vi är välfärdslandet där de välmående mår dåligt. I detta välfärdsland är stress och att man inte är synliggjord några av de mest frekventa anledningarna till att människor är sjukskrivna och att man mår dåligt på sin arbetsplats. Det kan yttra sig i onda axlar, ont i magen eller allmänt försämrat hälsoläge. Att varje morgon gå till en arbetsplats och må dåligt på grund av mobbning eller allmän vantrivsel är det många som upplever i dagens Sverige.
I morse hade vi besök av Arbetslivsinstitutet i utskottet. Deras forskning visar att snäva tidsramar och högt arbetstempo är orsaken till 60-70 % av de sjukskrivningar som rör arbetet. Hårda villkor, konkurrens, tilltagande tystnad och oro, rädsla för att bli av med jobbet och behovet av att skapa syndabockar är andra exempel på orsaker till vantrivsel.
Kristdemokraterna vill understryka att det är allas ansvar att skapa trivsel och att motverka mobbning på arbetsplatsen. Vi är varandras arbetsplats. Att få känna sig trygg borde vara en mänsklig rättighet för alla. Det är inte i första hand genom lagstiftning man förhindrar mobbning utan genom att på alla nivåer befästa en ömsesidig respekt.
Kristdemokraterna anser också att det är arbetsgivarens ansvar att skapa ett arbetsklimat där människor kan behålla hälsa och arbetsglädje även vid snabba förändringar och högt tempo. Arbetsgivaren har enligt lag en rad åtaganden, bland annat att använda den så kallade internkontrollen för ett aktivt arbetsmiljöarbete. Det är viktigt att det systematiska arbetsmiljöarbetet används som ett redskap mot just arbetslivsrelaterad vuxenmobbning.
Fru talman! Till sist vill jag ta upp det som vi i alliansen har skrivit i vårt särskilda yttrande. Det handlar om vikten av att vi har ett arbetsliv och arbetsplatser som är drogfria. Här vill jag också tacka majoriteten för de positiva skrivningar vi fått om detta. Det är därför vi inte har något annat än bara ett särskilt yttrande. På många arbetsplatser finns också en väl fungerande verksamhet för att fånga upp arbetskamrater med alkohol- och drogproblem. Dessa goda exempel bör spridas till fler arbetsplatser.
Men - och här kommer poängen med vårt särskilda yttrande - stat, landsting och kommuner måste föregå med gott exempel när det gäller att avglorifiera alkoholkonsumtionen. Det är därför rimligt att slå fast att allmänna medel inte ska användas för spritkonsumtion. Representation med alkohol bör därför ske enbart vid mycket speciella tillfällen.
För tids vinning, fru talman, yrkar jag bifall endast till reservation nr 9.