Herr talman! Låt mig börja med att för vad jag bedömer är en mycket stor del av denna riksdags räkning ta avstånd från den typ av anklagelser - nästan brottsanklagelser - om korruption och så vidare som Ulla Andersson kommer med. Om det finns misstankar om sådant måste det givetvis utredas inom ramen för det rättsväsen vi har. Det kan man inte stå här och bara häva ur sig hur som helst, utan det måste i så fall hanteras inom en rättsstat.
Ulla Anderssons argumentation är skarp och hård, men när man möter de ungefär en kvarts miljon människor som arbetar i denna verksamhet och lyssnar på vad de har att säga är de överlag mer nöjda. Om man tittar på de vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och lärare som är anställda åtminstone i de organiserade delarna av verksamheten ser man att de har högre löner, och detta vet Ulla Andersson säkert om. De har inte lägre löner.
Sedan kan man alltid trixa med statistiken hur mycket som helst. Man kan tänka sig att det finns små företag som har fler människor som är halvtidsanställda eller deltidsanställda och göra den typen av utfästelser. Då bemöter man dock - återigen - svenska folket som om de inte förstod och som om det var barn man talade till. Men det är ju inte det.
Det handlar alltså om väldigt många människor som varje dag går till friskolor och som arbetar i denna verksamhet. Det handlar om 14 000 företag, 340 000 elever och en kvarts miljon arbetstillfällen.
Det handlar om Kjell-Olof Feldt, som inte tycker att detta är bra. Det handlar om Lars Stjernkvist, som inte tycker att detta är bra. Det handlar om ledande socialdemokrater i Region Skåne och om ledande socialdemokrater i Stockholms stadshus som inte tycker att detta är bra. Det är bara 11 procent av de socialdemokratiska kommunpolitikerna som tror att detta är bra, och det är bara 5 procent av Miljöpartiets kommunpolitiker som tror att detta ger bättre välfärd.
Man borde visa mer ödmjukhet och ägna sig lite mindre åt ideologi och lite mer åt att ta sig an de stora problemen.
Jag rekommenderar Ulla Andersson att gå till sin regeringssamverkan och fråga sig varför vi har fördubblat vårdköerna. Detta vore någonting att ta tag i och att lösa i stället för ett fiktivt problem.
De miljarder som du talar om stämmer inte heller.
(Applåder)