Fru talman! Det har fallit på min lott att föredra
utskottets uppfattning vad gäller de motioner som
under den allmänna motionstiden 1997 har väckts
med anledning av förslag till förändringar i bostads-
rättslagstiftningen och på ett par andra områden, som
rör annan lagstiftning inriktad på boendet.
Det som slår den uppmärksamme läsaren av det
här betänkandet med tillhörande yrkanden och reser-
vationer är att mycket känns igen från tidigare debat-
ter. Det går inte att hitta många nya argument och
vinklingar. Rent allmänt kan man dela upp olika mo-
tionsyrkanden i för det första gamla välkända och
föga förvånande krav, under vilka de flesta av mode-
raternas yrkanden sorterar, och för det andra nya
intressanta förslag under beredning eller utredning.
Därför finns det i dagsläget inte anledning att förlänga
den här debatten alltför mycket, så jag skall fatta mig
kort.
Vi väntar alla på regeringens bostadspolitiska
proposition, som är planerad att läggas fram om drygt
en vecka, därav utskottets ställningstagande vad gäller
frågor som berör bostadsanvisning och bostadsför-
medling. Dessa frågor, som har ett starkt samband
med övriga bostadspolitiska frågor, bör avgöras i sitt
rätta sammanhang, dvs. när vi har den nya, aktuella
helhetsbilden klar för oss. Ett populistiskt tillkännagi-
vande à la Vänsterpartiet i dessa frågor i dag är alltså
inte aktuellt. Dock vill jag poängtera att majoriteten i
utskottet anser dessa frågor mycket viktiga.
Många av yrkandena handlar om sådant som vi
under innevarande mandatperiod har behandlat vid ett
flertal tillfällen då vi har diskuterat bostadsrättslag-
stiftningen. Motionerna tar bl.a. upp villkor för änd-
ringar av stadgar, upphävande av förbudet mot dub-
belupplåtelse, bostadsrättshavarens rättigheter mot
föreningen, personligt låneansvar för bostadsrättsha-
varen och bostadsrättens pantvärde.
Flertalet av dessa yrkanden går ut på att utifrån
den moderata människosynen och ideologin stärka
enskilda individers rättigheter och möjligheter på
någon annans bekostnad. Vi har tidigare avvisat dessa
krav, och vi gör samma sak nu, med ungefär samma
argumentation.
Andra förslag berör det beredningsområde som
den sittande Bostadsrättsutredningen för närvarande
arbetar med. Vi gör här den avvägningen att denna
utredning bör få arbeta klart och presentera sitt betän-
kande. Delvis sker detta redan vid halvårsskiftet,
delvis senare.
Jag vill också ta litet tid i anspråk till att kommen-
tera och diskutera frågan om ägarlägenheter. Den
politiska laddningen här ligger, om man får uttrycka
sig så, i leken med ord. Ett genomförande av det för-
slag som den borgerliga regeringen inte själv mäktade
med skulle i princip innebära införandet av något som
vi redan har i dag, dvs. bostadsrättslagstiftningen.
Kanske var det därför man avstod. Vi tycker därför att
det riktiga är att, om man så anser, förändra dagens
lagstiftning i den riktning man önskar. Den ideologis-
ka meningsskiljaktigheten ligger alltså inbäddad i
ordet ägarlägenheter. Det handlar om vilken syn man
har på bostaden. Vi socialdemokrater anser som be-
kant inte att den är en handelsvara vilken som helst.
Ett litet ytterligare tillägg: Vitsen med att bo i lä-
genhet är att man kan dra nytta av att bo många män-
niskor tillsammans. Man är beroende av varandra. Det
går aldrig att jämföra ett villaboende med ett lägen-
hetsboende. Den kapitalisering som införandet av
ägarlägenheter skulle innebära tror jag skulle motver-
ka mycket av det positiva i att bo många människor i
samma hus på lika villkor.
Fru talman! Jag vill härmed yrka avslag på samtli-
ga reservationer och bifall till utskottsmajoritetens
hemställan. Tack!