Fru talman! Huruvida vi grundar våra fakta och kunskaper på forskning och sådana saker kan vi ha en längre debatt om en annan dag.
Jag är dock helt övertygad om det som över 300 personer inom vårt gebit med ena foten i politiken och andra i verksamheten har tagit fram. Dessa personer besitter enormt mycket mer kompetens än någon av oss som sitter här inne, för de jobbar dagligen i denna verksamhet. De är också lokalpolitiker och bidrar med väldigt mycket. De sitter med på alla olika nivåer och bidrar till Sverigedemokraterna med en väldigt bra politik som vi kan driva. Det är en politik som är pragmatisk och verklighetsförankrad.
Jag ska dock inte hålla ett försvarstal. Vi är helt överens om att en förskola som har en hög och bra kvalitet garanterat kommer att se till att barnen mår bättre och lyckas bättre i skolan. Det är absolut så. Tyvärr är detta inte fallet. Vissa förskolor är så övertrasserade med barn att det mer eller mindre handlar om förvaring. Där finns det alternativa lösningar att ta till, tycker jag, för att komma över de pucklar som finns.
Huruvida våra världsbilder är likvärdiga eller ej vet vi kanske redan nu att så inte är fallet.
Min andra fråga har en annan inriktning. Jag tror att vi är överens om vikten av att barnen har en fast punkt i förskolan och att det inte är för stor ruljangs bland pedagogerna, utan att de verkligen stannar kvar. Sverigedemokraterna har presenterat något som är som en Singaporemodell med en helt annan löneinriktning och med helt andra nivåer. Enligt vår politik ska man inte behöva byta kommun för att få högre lön.
Just nu börjar hopplärarna fungera, framför allt i små kommuner. Vi talar inte om Arjeplog, men i till exempel Stockholms län är det nära mellan de olika kommunerna. Här har vi ett konkret förslag för att få pedagogerna att stanna kvar. Man ska kunna jobba i Sveriges minsta kommun och ändå vara den högst betalda förskolläraren, för att man jobbar i en modell som inte kräver att man byter kommun. Vilken lösning har Socialdemokraterna för detta?