Fru talman! Handelsfrågorna diskuterades natur-
ligtvis. De var kanske den svåraste punkten i de för-
handlingar som jag ledde för att ta fram Malmödekla-
rationen. Det är klart att handeln är den ekonomiska
globaliseringens främsta kännetecken. Så kanske man
kan uttrycka det. Den har ett starkt globalt regelverk
och mycket starka ekonomiska krafter ligger bakom.
Det andra stora uttrycket för globalisering är mil-
jön. Vi har talat väldigt mycket om att ekonomin
håller på att globaliseras. Miljön har varit globalise-
rad väldigt länge. Men det finns än så länge starka
konfliktytor mellan dessa.
Jag har vid det här mötet och i andra sammanhang
också drivit det som är den svenska regeringens
ståndpunkt, att miljöavtal och handelsavtal ska vara,
som det heter, ömsesidigt stödjande. Det innebär
naturligtvis att miljöaspekter måste finnas med också
i handelsavtalen.
Vi gjorde kanske ett stort genombrott i den frågan
i förhandlingarna i Montreal i vintras om ett nytt
biosäkerhetsprotokoll, där vi just fick in formulering-
ar om handelns och miljöns uppgifter att vara ömse-
sidigt stödjande. Jag tror att man också efter sam-
manbrottet i Seattle har sett att det finns ett annat sätt
att angripa de här problemen, som kanske represente-
ras av just mötet i Montreal och det något öppnare
sätt som det globala miljöarbetet försiggår på.