Fru talman! Jag tycker att det låter väldigt bra när
miljöministern säger att det fanns en något så när
samfälld uppfattning om att det nu är dags att ta itu
med problemen och komma till handling. Vi har
pratat mycket nog, och vi känner problemen. Det är
nog min känsla också: Så är det. Det har pratats fär-
digt nu. Nu gäller det att se till att det genomförs
också. Att det var stora problem med uppföljningen
kunde man exempelvis se på UNGAS fem år efter
Riomötet.
Det är ett område som jag har funderat en del över
och där det går väldigt trögt. Det är handelsfrågorna
och Världshandelsorganisationens villkor och spel-
regler. Man diskuterar ju arbetsvillkor där och ser
problemen kopplade till ILO. Nu tänker jag på miljö-
frågorna där problemen är ännu större och där jag
tycker att inte heller den svenska regeringen har
tryckt på tillräckligt hårt.
Jag tror nämligen att om man ska handla går det
inte att handla genom att hänvisa till att andra kon-
ventioner finns och att det ändå sägs där. Man måste
helt enkelt lyfta in frågorna, precis som Kjell Larsson
sade, i alla sektorerna. Man måste in i Världshan-
delsorganisationens avtal för handeln så att de
grundläggande villkor som krävs, så långt man nu
kan komma, står i paragraferna där. Jag inser att pro-
blemet är komplicerat, det är det. Men det är den enda
vägen om man ska komma till skott. Där finns också
en sanktionsregim som ger möjligheter när någon
bryter mot avtal.
Men jag undrar: Diskuterades handelsfrågorna
och miljön över huvud taget, och diskuterade man
också kopplingen till Världshandelsorganisationen?