Herr talman! Vi är alla beroende av ett stabilt klimat för vår överlevnad. Klimatet är hotat, men det går att vända utvecklingen om vi minskar våra utsläpp.
Socialdemokraternas mål är tydligt: Sverige ska vara en global klimatföregångare och bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi ska lämna över ett bättre samhälle till kommande generationer, ett samhälle där de stora miljöproblemen är på väg att lösas och där vi inte minst fått hejd på den globala uppvärmningen. Att klara 1,5-gradersmålet 2040 är en nödvändig men inte en tillräcklig förutsättning för vår världs långsiktiga överlevnad. Det är ju egentligen noll grader som behöver uppnås om inte Stockholm ska dränkas och Sveriges skogar brinna upp.
Sedan 1994 görs en årlig omräkning av såväl koldioxid- som energiskattesatserna på bland annat bensin och diesel med förändringar i konsumentprisindex, kpi. Enkelt uttryckt innebär det att skatten följer prisutvecklingen.
Sedan 2016 sker även en bnp-indexering för bensin och diesel. Detta sker genom ett schabloniserat årligt tillägg om 2 procentenheter till kpi-omräkningen. Både energiskatten och koldioxidskatten räknas egentligen om men uttrycks som en höjning av energiskatten.
Införandet av bnp-indexeringen handlar i grunden om en hög ambitionsnivå i klimatarbetet och om att minska utsläppen av växthusgaser. Vid de tillfällen då detta inte har genomförts har det handlat om att riksdagen i stället har fattat beslutat om faktiska ändringar av skattebeloppen på drivmedel.
Den 1 juli 2018 infördes en reduktionsplikt för att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel. Syftet med reduktionsplikten är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel för att bidra till regeringens mål inom det klimatpolitiska ramverket och på sikt kunna nå en fossilfri fordonsflotta.
En reduktionsplikt innebär att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom en skyldighet att blanda in biodrivmedel och därmed kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen från vägtransporter.
Med ökade krav i reduktionsplikten är det viktigt att också se över hur vi kan öka produktionen av biodrivmedel i Sverige. Regeringen har därför gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda behovet och utformningen av ytterligare styrmedel för att främja anläggningar för produktion av biodrivmedel med ny teknik där kostnaden är för hög för att drivmedlet i dag ska vara konkurrenskraftigt.
Herr talman! Regeringens förslag som vi debatterar här i dag innebär att bnp-indexeringen av skatten på bensin och diesel pausas under 2021 och att energiskatten enbart räknas om med hänsyn till förändringar i kpi. Regeringen har i budgeten aviserat att reduktionsnivåerna inom reduktionsplikten kommer att höjas. Biodrivmedel är som sagt i dag dyrare än bensin och diesel på grund av högre produktionskostnader. För att möta ökade drivmedelspriser med anledning av ökad inblandning av biodrivmedel pausas därför bnp-indexeringen.
Eftersom osäkerheten kring de framtida kostnaderna för biodrivmedel är stor anser regeringen inte att det finns skäl att permanent slopa bnp-indexeringen, vilket yrkas av bland andra Sverigedemokraterna. Det är ur klimatsynpunkt inte heller gynnsamt att gå så långt som att sänka skatten på bensin och diesel, som Moderaterna yrkar.
Med detta sagt yrkar jag bifall till regeringens proposition.