Fru talman! I dag debatterar vi bränslebeskattning. Dagens system är i praktiken en variant av kilometerbeskattning, där de som kör många mil betalar mer i skatt än de som kör få mil. Därutöver betalar vi även skatt på själva fordonet samt via trängselavgifter.
Tyvärr leder dagens beskattning till att de som bor på landsbygden tvingas betala mer i skatt än de som bor i en tätort och i en större stad, då de som bor i städer har större möjlighet att välja andra transportalternativ, exempelvis cykel, buss, spårvagn eller tunnelbana. De som bor utanför våra städer behöver bilen för att ta sig till och från jobbet samt för att skjutsa barn och ungdomar till träning och andra fritidsaktiviteter.
Vi ser också att fortsatt urbanisering i kombination med att allt fler skaffar elbilar förstärker trenden där landsbygden får bära en allt större del av infrastrukturkostnaderna. Elektrifieringen i kombination med exempelvis bonus-malus samt dagens bränslebeskattning leder till att de som har råd att köpa en elbil får lägre beskattning samtidigt som övriga fordonsägare får en allt högre beskattning. Kostnaderna för att äga en bil har fått större tonvikt, när vi snarare borde arbeta för att utsläppen motverkas. Vi ser också att elektrifieringen i till exempel Norge har resulterat i en diskussion avseende framtidens beskattning.
Summerar vi dagens beskattning kan vi konstatera att den är orättvis och att den kommer att bli allt svårare att hantera varefter det att allt fler bosätter sig i städer och fler införskaffar elbilar.
Fru talman! Allt fler har börjat lyfta fram kilometerskatt som ett alternativ till dagens orättfärdiga beskattning. I en artikel som sju forskare presenterade på DN Debatt den 27 januari 2020 lyfter man fram behovet av en ny bränslebeskattning, och man presenterar ett förslag på ny, differentierad kilometerskatt som höjer skatten i våra städer och tätorter samtidigt som beskattningen på landsbygden avskaffas. I en artikel i Expressen den 28 januari 2020 säger företrädare för både Bensinupproret 2.0 och miljörörelsen att de är positiva till en ny, differentierad kilometerskatt.
Fru talman! Ur Kristdemokraternas perspektiv är det viktigt att komma bort från dagens orättvisa beskattning, som vi anser drabbar landsbygdens befolkning på ett orimligt sätt. Vi står bakom dagens beslut om en frysning av indexuppräkningen, men på sikt anser vi att det behövs en helt ny fordons- och bränslebeskattning. Vi anser att en ny skatt bör utgå ifrån en kilometerbeskattning och att man samtidigt ska se över hur enskilda fordon ska beskattas utifrån motortyp, vikt, storlek med mera. En ny beskattning bör även beakta var och när trafiksystemet utnyttjas.
Systemet bör först införas inom lastbilsnäringen, vilket skulle göra att vi kan testa en ny modell samtidigt som vi också kan få bättre kontroll på de utländska åkare som verkar i Sverige. Kombinerar vi en ny bränsle- och fordonsbeskattning med fler digitala skyltar, AI och framtida självstyrande bilar kan vi också styra trafiken i våra större städer på ett sådant sätt att exempelvis varutransporter kan ske vid andra tider än när de flesta tar sig till och från jobbet.
Oavsett regering kommer vi inte att kunna bygga ett transportsystem som enbart utgår från de transportbehov som finns vid den högfrekventa trafiktiden, utan vi måste jobba med nya lösningar som gör att vi investerar på ett sådant sätt att vi skapar en trafiklösning som fungerar under en större del av dygnet. Ny teknik i kombination med en ny digital fordons- och bränslebeskattning ger oss nya möjligheter att hantera framtidens person- och godstransporter.
Fru talman! Dagens orättvisa fordons- och bränslebeskattning drabbar alla dem som är beroende av bilen för att klara sin vardag. Därför är det bra att vi i dag pausar indexeringen av bränslebeskattningen, men det hade varit ännu bättre om regeringen hade tagit initiativ till en ny och rättvis fordons- och bränslebeskattning.
Kristdemokraterna har ingen egen reservation, men vi har ett eget särskilt yttrande som pekar på behovet av en ny fordons- och bränslebeskattning.