Fru talman! I kväll behandlar vi här i kammaren
ett drygt trettiotal motioner från den allmänna mo-
tionstiden rörande trafiksäkerhet. Innan jag går in och
i stora drag kommenterar motionerna skulle jag vilja
nämna litet om det stora och unika beslut rörande
trafiksäkerhet som den här kammaren fattade för inte
alltför länge sedan.
Riksdagen antog en ny inriktning för trafiksäker-
hetsarbetet. Vi antog i stor enighet den s.k. nollvisio-
nen. Detta beslut menar jag var något av en revolution
för synen på trafiksäkerheten. Nollvisionen, visionen
om att ingen skall dödas eller skadas allvarligt i trafi-
ken, innebär ett helt nytt sätt att se på trafiksäkerheten
och trafiksäkerhetsarbetet.
Nollvisionen bygger på en insikt. Insikten går ut
på att det inte är olyckan i sig som är problemet. Pro-
blemet är den skada som olyckan förorsakar. När man
väl har insett detta ser man också att det finns en
lösning. Lösningen på trafiksäkerhetsproblemet är att
begränsa styrkan i det våld som människan kan kom-
ma att utsättas för i trafiken.
Det är mycket svårt att förutsäga när eller var en
olycka kommer att inträffa. Därför är det också svårt
att förebygga den. Däremot är det relativt enkelt att
förutsäga hur svåra skadorna kommer att bli när en
olycka inträffar. Att olyckan sker kan ha hundratals
orsaker. Hur svåra skadorna blir bestäms endast av
två faktorer: dels hur kraftigt det våld är som männi-
skan utsätts för, dels hur stor motståndskraft den en-
skilde individen har för detta våld. Den här insikten
gör att trafiksäkerhetsproblemet plötsligt blir betydligt
lättare att hantera.
Fru talman! Det finns inga felfria människor. Det
finns inga garanterat felfria maskiner. Det finns ishal-
ka på vintern och vägar med tjälskott. Det finns älgar,
slarv, dåliga förare, dimma, ouppmärksamhet, dålig
skyltning, dåliga bilar. Det finns rattfyllon, det kan
uppstå fel på vindrutetorkarna eller det kan hända att
en gammal dam eller ett barn stiger rakt ut på gatan.
Det finns tusen och en oförutsedda händelser. Och
alla hänger de ihop. Det är som att spela schack med
djävulen. Därför är det också en del människor som
viker sig på förhand, som säger att nollvisionen är en
flumvision och att det inte går att få ned antalet döda-
de och svårt skadade till noll.
Jag är mycket glad över att inget av riksdagens
partier delar den så inskränkta synen. Jag är mycket
glad över att riksdagens samtliga partier ställt sig
bakom nollvisionen, att vi delar denna insikt och på så
sätt också ser möjligheterna. Det ger oss en gemen-
sam utgångspunkt när vi skall diskutera och fatta
beslut i dessa frågor.
Fru talman! Då det inte är alltför länge sedan riks-
dagen debatterade och fattade beslut om nollvisionen
och trafiksäkerhetsfrågor, vill jag i några fall hänvisa
till vad riksdagen då sade eftersom ett antal av de
motionsyrkanden vi i dag har att ta ställning till är
liknande de vi debatterade och beslutade om vid det
tillfället.
I ett antal motioner tar man upp frågan angående
cykelhjälmar. Riksdagen ansåg vid behandlingen av
nollvisionspropositionen att det är mycket viktigt att
hjälmanvändandet ökar. Vi ansåg att en ökad an-
vändning av cykelhjälmar borde åstadkommas genom
främst information. Vi var vid det tillfället inte bered-
da att fatta beslut om en tvingande lagstiftning.
Utskottet är i dag inte heller berett till en sådan lag-
stiftning. Vägverket har fått i uppdrag att nogsamt
följa utvecklingen på detta område. Från utskottsma-
joritetens sida vill vi tydligt deklarera att vi är bered-
da att ta till lagstiftning om hjälmanvändandet inte får
en godtagbar omfattning. Men i dag är vi, som sagt,
inte beredda att ta till någon sådan åtgärd.
Frågan om trafiknykterhet var också uppe till dis-
kussion vid den förra behandlingen. Då liksom nu vill
utskottsmajoriteten betona att insatser mot trafikonyk-
terhet på grund av alkohol eller andra droger är
mycket angelägna. Det är ju också så att just trafiko-
nykterheten är ett reformområde inom ramen för det
nationella trafiksäkerhetsprogrammet. Vägverket har
genomfört omfattande kampanjer, information och
utbildning inom detta område.
Drograttfylleriutredningen har nu lämnat sitt be-
tänkande Droger i trafiken. Frågan är under bered-
ning i Regeringskansliet för närvarande, och enligt
vad vi erfar kommer en proposition att läggas fram
för riksdagen senare i år. I väntan på den propositio-
nen finner utskottsmajoriteten inte någon anledning
att i nuläget vidta några åtgärder.
Fru talman! Moderaterna har motionerat om att
skatten på motorfordon bör ändras så att säkra och
bränslesnåla bilar gynnas. Jag vill då passa på att
informera riksdagen om att en utredning för närvaran-
de arbetar med dessa frågor. Man gör en översyn av
vägtrafikens samlade beskattning när det gäller både
lätta och tunga fordon. Utredningsuppdraget skall
redovisas senast den 30 oktober i år. Med anledning
av detta finner utskottsmajoriteten ingen anledning att
i dag ta ställning till denna fråga.
Moderaterna tar återigen upp frågan om att priva-
tisera den del av sjukförsäkringen som går till ersätt-
ningar i samband med trafikskador. Jag vet inte vilken
gång i ordningen som moderaterna för upp denna
fråga till debatt i den här kammaren, men jag vet att
frågan har behandlats och avfärdats sedan 80-talet, ja,
kanske t.o.m. tidigare.
Moderaterna menar alltså att sjukvårdskostnader-
na till följd av trafikolyckor skall bort från statsbudge-
ten. De 4 miljarder som man genom detta sparar skall
i stället betalas via trafiksförsäkringen. Detta innebär
en merkostnad för bilisterna på 1 200 kr per år, eller
om man vill göra en jämförelse motsvarar det en extra
krona litern för bensin.
Fru talman! Vi socialdemokrater har inte tidigare
alla de gånger som denna fråga har debatterats varit
beredda att genomföra en privatisering av sjukförsäk-
ringen, och det är vi inte nu heller. Det här är ju
egentligen en fråga för socialförsäkringsutskottet, men
jag vill ändå deklarera att vi socialdemokrater anser
att en allmän försäkring vid sjukdom och rehabilite-
ring är att föredra, en allmän försäkring som är base-
rad på inkomstbortfallsprincipen och som uppfyller
kraven på trygghet, rättvisa och effektivitet.
Fru talman! Ett antal motioner tar upp frågor rö-
rande parkeringsbestämmelser. De handlar bl.a. om
parkering nära gathörn och de privata parkeringsbola-
gens verksamhet. Vägverket har haft i uppdrag att se
över parkeringslagstiftningen och man lämnade en
rapport till regeringen i december förra året. Rege-
ringen bereder för närvarande detta ärende, och i
avvaktan på regeringens förslag finner utskottsmajori-
teten ingen anledning att i dag fatta beslut i frågan.
I motion T416 framhåller Claes-Göran Brandin
och Hans Hoff att bristande säkring av last utgör ett
omfattande säkerhetsproblem för landsvägs- och
sjötransporter. Motionärerna påtalar att polisen vid en
trafikkontroll inte har rätt att gå in i låst eller plombe-
rat utrymme utan att först ha fått beslut om husrann-
sakan, om man inte vet att lasten innehåller farligt
gods. Misstanke om att lasten skulle vara bristfälligt
förankrad har inte ansetts som tillräcklig grund för
husrannsakan. Motionärerna menar att denna be-
gränsning av polisens kontrollmöjligheter kan leda till
att mindre seriösa företag använder låst eller plombe-
rad lastbärare enbart för att undkomma kontroll.
Utskottet menar att god lastsäkring är mycket vik-
tigt från transportsäkerhetssynpunkt, men att frågan
också rymmer rättssäkerhetsaspekter. Utifrån detta
anser utskottet att regeringen bör göra en avvägning
mellan dessa och sedan återkomma till riksdagen med
ett samlat förslag.
Fru talman! Det är mycket på gång inom trafiksä-
kerhetsområdet. Den insikt om trafiksäkerhetsarbetet
som nollvisionen har gett oss har också gjort att vi ser
helt nya möjligheter. Åtskilliga utredningar arbetar
och beredning av olika frågor genomförs just nu inom
Regeringskansliet. Detta gör att riksdagen med ro kan
bifalla hemställan i detta betänkande och invänta nya
förslag från regeringen.
Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till
hemställan i betänkandet.