Fru talman! Det betänkande om ny lag om motor-
fordons avgasrening som vi debatterar i dag gäller ett
ganska så tekniskt ärende. Vi moderater har inga
invändningar mot genomförandet av de EU-regler
som betänkandet innehåller. Med detta betänkande
görs inga stora förändringar av de regler och styrme-
del som rör bilars utsläpp.
Jag vill inleda med att yrka bifall till vår reserva-
tion nr 1.
Fru talman! Konflikten mellan trafik och miljö är
en klassisk miljöfråga. Det brukar sägas att när trafi-
ken ökar leder det till att utsläppen ökar och därmed
till att miljön blir sämre. Men något har hänt under de
senaste decennierna. Trafik innebär fortfarande en
belastning på miljön, men människan har blivit
mycket bättre på att utveckla allt miljövänligare for-
don. Men det finns mycket mer att göra.
I samhällsdebatten fokuseras mycket av miljöför-
bättringarna på trafikområdet genom att det satsas
stora summor till godstrafik på järnväg. Samtidigt
talar verkligheten ett annat språk. Mer än 80 % av
alla godstransporter i Europa sker med lastbil.
För många barnfamiljer och andra människor som
bor på landet är bilen ett viktigt verktyg. För många
är den egna bilen något som ger ökad frihet. Man kan
ta sig dit man vill - till havet, till skogen eller till
idrottsplatsen.
Vi moderater resonerar så här: Bilen är ett nöd-
vändigt verktyg, och det är fel väg att gå att hindra
och fördyra för bilisterna. Däremot ska vårt regelverk
uppmuntra till en renare teknik och hindra den smut-
siga. Men detta sker inte genom att vi straffar bilis-
terna. Ett aktivt deltagande från de enskilda är betyd-
ligt bättre och effektivare.
Men samtidigt kan man undra varför teknikut-
vecklingen inte går ännu snabbare. Är det konsu-
menternas efterfrågan som brister? Har vi konservati-
va fordonstillverkare? Är det statens olika styrmedel
som det är fel på?
Svaret på de frågor som jag här ställt är nog
många, men fler och fler pekar på brister i statens
olika skatte- och regleringssystem. En del, bl.a. for-
donstillverkare och bränsleproducenter, har påpekat
att det finns brister i miljöklassningen av fordon och
bränslen. T.ex. finns det inga gränser för koldioxidut-
släpp i bilklassificeringen. Andra har pekat på att
klassningen av bränslen inte utgår från det faktiska
utsläppet utan snarare från drivmedlens sammansätt-
ning och tekniska egenskaper.
Ett annat problem som det pekas på är att diesel-
bilar, oavsett miljöegenskaper, inte kan betraktas som
miljöfordon vad avser fordonsskatt och tjänstebils-
regler.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit
ett framtagande av en strategi för skattenedsättning av
alternativa bränslen och förändringar av förmånsbe-
skattningen för miljöbilar. Riksdagen krävde i våras
en översyn av miljöklassningen av bensin och diesel.
Men bristen är att vi hela tiden betraktar styrsys-
temen i delar. Därför har det system av skatter och
regler som styr mot miljövänligare fordon och bräns-
len börjat likna ett lapptäcke. Det är i dag oklart om
vi har ett system som är anpassat för den teknik som
finns i dag. Det är också oklart om systemet har sin
utgångspunkt i faktisk miljöpåverkan. Det skulle
behövas en total översyn av systemen för att man ska
kunna ta ett helhetsgrepp.
Vi har föreslagit en breddning av det uppdrag som
riksdagen gav regeringen angående alternativa
bränslen. Vi vill få till stånd en parlamentarisk utred-
ning som ska se över hela systemet med vägtrafikens
miljöstyrande skatter, miljöklasser och regler. Syftet
med detta är att främja teknikutveckling och skapa ett
system som grundar sig på faktisk miljöpåverkan.