Herr talman! I dag debatterar vi alltså regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport
Att hantera brottmål effektivt
. Den har undertiteln, kan man säga,
En utmaning för regeringen och rättsväsendet
. Samtidigt hanterar vi också en del motioner som passar bra i detta sammanhang.
Den granskning som Riksrevisionen gjort gäller perioden 2000-2011 och utgår från fyra centrala mål för rättsväsendet, nämligen minskad brottslighet, återfall i brott, ökad uppklarning och kortare genomströmningstider. Om man ska göra en enkel sammanfattning av resultatet kan man säga att det inte alls gått särskilt bra. Riksrevisionen har även tittat på samverkan, kompetensförsörjning och kunskapsstöd i rättsväsendet. Där kan man säga att resultatet är ungefär likadant.
Utifrån dessa genomgångar lämnar Riksrevisionen rekommendationer både till berörda myndigheter och till regeringen. Bland myndigheterna finns exempelvis polisen, Kriminalvården och Sveriges domstolar. Myndigheterna får rekommendationer som att sätta mål som kan följas upp, att ha bra systemuppföljning och att ha ett system för hur analyser kan göras och varför problem inte har lösts.
Om vi sedan tittar på rekommendationerna till regeringen kan vi se att en huvudrekommendation är att en grundläggande analys behöver göras av hela verksamheten. Det är en ganska tung rekommendation. Vidare finns rekommendationen att se över stärkt samverkan i rättsväsendet och att formulera gemensamma och sammanhängande mål för hela rättsväsendet.
De av er som i söndags läste en stor svensk dagstidning kunde läsa en intervju med justitieminister Beatrice Ask. Journalisten undrade följande: Polisen har fått mångmiljardbelopp i ökat anslag, och ändå minskar andelen uppklarade brott. Hur är det möjligt? Justitieminister Beatrice Ask tyckte själv att det var en ganska bra fråga.
Socialdemokraterna har lagt fram en del olika förslag på det här området, självklart sådant som vi tror kan ge bättre resultat i rättsväsendet. Ett förslag som vi har lagt fram har vi fått majoritet för i utskottet. Det handlar om att specifikt ange en inriktning för polisen; det behövs fler civilanställda som utför arbeten som poliser i dag gör men som civilanställda skulle kunna göra med enkelhet, till exempel sitta som arrestvakt, svara i telefon eller sitta i receptionen. Vi tror att det skulle effektivisera polisens arbete väldigt mycket.
På temat polis har vi också polisutbildningen. Vi har debatterat den flera gånger sedan jag kom in i riksdagen för två år sedan, senast bara härommånaden, när jag hade en interpellationsdebatt med Beatrice Ask där hon lovade att besked om hur polisutbildningen ska se ut i framtiden skulle komma under hösten. Nu är det snart mitten av november, och vi har fortfarande inte hört någonting. Vi i Socialdemokraterna vill se en treårig högskoleutbildning, liksom Polisförbundet, som också väntar. Riksrevisionen påpekade i den rapport som vi diskuterar i dag att regeringen släpar efter i den här frågan och behöver lämna ett besked.
Vi har också lämnat förslag om en utslussningspeng i kriminalvården. Vi tror att det är viktigt att staten går in och säkrar upp detta, så att det finns en bra mottagning med boende och sysselsättning när människor kommer ut från kriminalvården. De har då möjlighet att starta om livet på ett bra sätt och inte återfalla i kriminalitet, någonting som man väl lugnt kan säga att alla tjänar på.
Herr talman! Vi ställer oss naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 3.
(Applåder)