Herr talman! Jag yrkar från Kristdemokraterna bifall till reservation 1 och reservation 13 i betänkande AU4. I betänkande AU2 hänvisar jag till vårt särskilda yttrande. Jag tänker behandla både AU2 och AU4 i mitt anförande.
Herr talman! Hos varje människa finns ett behov av att få känna gemenskap med andra, att ta eget ansvar och att utvecklas som person. Att ha ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning att gå till är därför av största vikt för varje enskild person. Arbetsmarknadspolitik handlar därmed om mycket mer än om samhällsekonomisk effektivitet och offentliga finanser. Det handlar om förvaltarskap och om att se till att alla får en chans att utveckla sina förmågor.
Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle som tar vara på människors möjligheter och inneboende förmåga. Människans värde sitter inte i hur mycket hon arbetar eller i hur produktiv hon är, men arbetets betydelse för den enskildas utveckling är mycket stor. Grupper som har det tufft på den svenska arbetsmarknaden i dag är, som flera har varit inne på, utrikes födda, äldre och personer med funktionsnedsättning. Dessa grupper utgör tillsammans 78 procent av andelen arbetslösa.
Vi ser med stor oro på hur regeringen på olika sätt har försvårat för människor i de här grupperna att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Försämrat RUT-avdrag, höjd löneskatt för äldre och flera andra förslag gör inte situationen bättre för de här grupperna utan höjer enbart kostnaderna för att anställa eller anlita dem. Långtidsarbetslösa är en grupp som har en särskilt utsatt situation, och för denna grupp behövs nu nya insatser för att ge dessa människor möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden med riktiga jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Kristdemokraterna vill att arbetsmarknadspolitiken ska ha full sysselsättning som det övergripande målet. Alla kan inte arbeta 100 procent av heltid, men alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga. Allt annat är slöseri med mänskliga resurser. Följden av långvarigt utanförskap är ofta sociala problem. Arbetet ger den enskilde möjlighet att få en bättre ekonomi och att påverka sin dagliga situation. Det är därför viktigt att vi bryter utanförskapet.
Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker i riksdag och regering. Jobb skapas när enskilda människor finner det mödan värt att starta eller utveckla ett företag, att förverkliga en idé eller att riskera sitt sparkapital.
Fyra av fem nya jobb skapas av småföretagen. Det får vi inte glömma. Därför är det viktigt att initiativ och skaparkraft uppmuntras i samhället, till exempel genom offentliga insatser för ett bra utbildningssystem och ett gott företagsklimat.
Många med svag anknytning till arbetsmarknaden är utsatta till följd av regeringens avveckling av jobb- och utvecklingsgarantins tredje steg, sysselsättningsfasen eller fas 3 som den brukar kallas. De här personerna har genom jobbgarantin getts ett sammanhang. Deras förmåga har kommit till användning, de har fått arbetskollegor och de har kunnat få personlig utveckling.
Den massmediala bilden av sysselsättningsfasen har skymt en hel del av de många bra åtgärder som faktiskt fanns för den här gruppen. Isoleringen bröts för många, och man fick en arbetsgemenskap. Enligt Arbetsförmedlingens mätningar var 89 procent av deltagarna nöjda med insatsen, och under 2013 visade det sig att 63 procent fick jobb i någon form.
Den 31 januari 2016 var den sista dagen en långtidsarbetslös kunde anvisas till sysselsättningsfasen. Det är fortfarande inte klart vilket arbete, vilken hjälp eller vilket stöd regeringen tänker att de här personerna ska få. Under valrörelsen var det extratjänster som regeringspartierna lyfte fram. Man sa att extratjänsterna skulle lösa situationen för den här gruppen.
I dag finns många av dem i ett utanförskap. De sitter hemma och har inget stöd. Regeringens målsättning om 20 000 extratjänster har inte heller infriats. Under juli månad 2017, alltså tre år senare, arbetade ca 4 600 i extratjänster. Var ska alla personer som tidigare fanns i fas 3 få hjälp nu? Hur anser statsrådet att man har klarat av att ge personer från fas 3 ett nytt jobberbjudande?
Det handlar om personer som har olika former av arbetshinder. Det kan vara psykiska, neuropsykiatriska eller andra fysiska funktionsnedsättningar. Det kan också vara sociala skäl. Man kanske har tidigare drogproblem eller en långtidssjukskrivning med sig i bagaget. De här personerna behöver inte bara försörjning eller inkomst via sjukpenning eller a-kassa. De behöver en arbetsgemenskap och behöver bryta en negativ trend av passivitet.
Ungefär 76 000 personer har i dag någon anställningsform med lönestöd. Kristdemokraterna har sett behovet av att öka lönebidraget, så att fler vågar anställa personer med funktionsnedsättning. Och vi välkomnar och ser positivt på att regeringen i årets budget har lagt mer pengar till att höja lönebidraget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Samhall är en statligt ägd aktör som skapar meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning. Det är bra att man utökar Samhalls möjlighet att hjälpa personer. Men även Samhall har gränser för vilka man tar in. Många säger till oss politiker att Samhall har för höga krav. Man tar inte in dem som har den allra tuffaste situationen, till exempel de personer som var i fas 3 och som jag nämnde tidigare.
Alliansregeringen hade en hel del fokus på de sociala företagen. Vi kristdemokrater lyfter i vår budget en större satsning på de sociala företagen. Alliansregeringen gav 2007 fyra myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till regeringen på nya grepp för att bryta utanförskapet genom arbete i sociala företag. Det arbetet ledde så småningom fram till en gemensam definition mellan intresseorganisationen Skoopi, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting. En handlingsplan togs också fram.
Med begreppet arbetsintegrerande sociala företag menar man alltså företag som driver näringsverksamhet "med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle". Nuvarande regerings satsning på de arbetsintegrerande sociala företagen har till största delen handlat om affärsutveckling. Och det är bra. Men samtidigt är kostnaderna för höga i dag för de fasta tjänster som krävs för att företagen ska fungera över tid. Därför vill vi fortsätta att lägga till medel för verksamhetsbidrag, till handledare och verksamhetsledare.
Vi vill säkra och utöka platserna, inte minst för de 30 000 som lämnats utan ersättning eller sysselsättning efter avvecklingen av fas 3. Vi kristdemokrater avsätter 200 miljoner kronor utöver regeringens arbete med arbetsintegrerande sociala företag ända fram till 2020.
Herr talman! Mitt fokus är på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, de arbetslösa. Det är där fokuset måste ligga. De grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden lämnas nu helt utan åtgärder. Här måste regeringen göra insatser för att hjälpa dem att komma in i arbete. Det skulle vara intressant om statsrådet kan ta upp frågor om hur de mest utsatta ska kunna få ett bättre stöd.
Herr talman! För övrigt har vi i vår budgetmotion sagt att vi vill avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Vi började tala om det redan 2008. Vi måste hitta ett helt annat sätt. Arbetsförmedlingen har fortfarande alldeles för dåliga resultat.
Man behöver bryta upp den stora myndigheten, som kostar 8 miljarder per år - tror jag att det är - och i stället hitta andra alternativa aktörer. Till exempel gör bemanningsföretagen en oerhört viktig insats i dag. De kan hjälpa många. Nu säger de också att de vill satsa på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. De kan och vill göra mer. Jag tror att vi måste försöka hitta nya modeller för Arbetsförmedlingen, och det har vi nämnt i vår motion.
Vi tycker också att man ska avveckla fler av de arbetsmarknadspolitiska program som regeringen har tillsatt. Det är bättre att satsa på yrkesvux. Det har gett bättre resultat. Det är inte heller lika stigmatiserande som de delar av de traditionella arbetsmarknadsutbildningarna som många arbetsgivare ofta ser negativt på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Vi vill också, liksom flera av mina allianskollegor har sagt, utveckla RUT-avdraget. Det måste absolut återställas till 50 000 i avdragsrätt för RUT-tjänster.
Alliansen har också inträdesjobben. Det är viktigt att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Och det här tror vi kan bidra till att de som står långt ifrån arbetsmarknaden ska få en möjlighet. Där behöver vi inte heller ha särskilt mycket regelkrångel med att det ska fattas beslut på Arbetsförmedlingen om ett jobb. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan själva besluta inom den ram som vi sätter om 70 procent av rådande ingångslön upp till ett tak på 21 000 för dem som inte har en gymnasieexamen.
Vi vill också fortsätta att satsa på de äldre i arbetslivet. Det är synd att regeringen har bidragit till försämringar genom olika skattehöjningar och ökad regelbörda för företag när det gäller äldre. Vi vill ta bort den särskilda löneskatt för äldre som regeringen har infört, för att ytterligare främja att äldre ska stanna kvar på arbetsmarknaden. Kristdemokraterna tycker dessutom att det särskilda jobbskatteavdrag som äldre har haft från att de fyllde 66 år ska ändras så att det gäller från 64 år.
På arbetsmiljöområdet har vi ett förslag om arbetsmiljödeklarationer. Alla måste göra särskilda insatser; man ska arbeta förebyggande på arbetsplatserna. Det måste förenklas så att det blir möjligt att göra rätt och att skicka in någon typ av arbetsmiljödeklaration direkt till Arbetsmiljöverket för att deklarera hur man jobbar med arbetsmiljöarbetet.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om arbetslöshetsförsäkringen. Det är viktigt att både arbetsgivaren, via arbetsgivaravgiften, och arbetstagaren är med och finansierar arbetslöshetsförsäkringen. Vi vill se att fler går med i a-kassan. Den är bra för omställningen för den enskilde.
Vi har sett att regeringen och Vänsterpartiet nu ger en avdragsrätt på 25 procent för fackföreningsavgiften. Vi kristdemokrater föreslår i stället att man ger avdragsrätt för a-kasseavgiften. Vi tycker att det är märkligt att regeringen inte har föreslagit det här. Detta förslag kommer dock att behandlas i skatteutskottet. Jag vill ändå nämna det, eftersom det finns med i ett särskilt yttrande.
(Applåder)