Herr talman! Det är intressant att lyssna på Raimo Pärssinen i denna debatt. Det är många delar som det vore intressant att diskutera eller i alla fall lyfta fram. Men jag vill ändå ta min utgångspunkt i något som lyftes i inledningsanförandet.
Det största samhällsproblemet vi har i Sverige i dag gäller utmaningen att ge de människor som i dag står väldigt långt från arbetsmarknaden en chans att komma in. Det är i dag minst tre av fyra arbetslösa som har en utsatt ställning. Detta är en stor utmaning. På Raimo Pärssinen låter det som att den stora klyftan i Sverige finns mellan dem som har ett jobb med låg inkomst och dem som har ett jobb med hög inkomst. Men den stora klyftan i Sverige i dag finns mellan dem som inte har ett jobb, som har tappat framtidstron och hoppet, och de människor som har jobb och framtidstro. Där är den stora utmaningen i Sverige. Där ser vi att alltför många lämnas utanför. Det är detta vi måste trycka på för att få ett mer jämlikt samhälle. Det handlar om att stå upp för de verkligt svaga och de som är mest utsatta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen
Då behövs det reformer. På 90-talet gjordes det ett antal strukturella reformer. Under allianstiden genomfördes jobbskatteavdraget. Det var en strukturell reform som bidrog till att arbetsmarknaden förändrades. Men under den socialdemokratiska regeringen har vi inte sett några strukturella reformer, trots att vi har den största klyftan mellan inrikes födda och utrikes födda i västvärlden och trots att vi har lägst andel jobb med låga utbildningskrav i EU.
Vi delar uppfattningen att det behövs utbildningsinsatser. De som behöver utbilda sig ska få den möjligheten. Men det behöver också skapas möjligheter för nya sektorer att växa fram. Vi har presenterat inträdesjobb.
Jag skulle vilja fråga Raimo Pärssinen varför han så kategoriskt är emot lägre ingångslöner för att skapa bättre förutsättningar.