Fru talman! I dag debatterar vi propositionen
Ett utvidgat miljöansvar
. I propositionen finns, precis som utskottet föreslår i betänkandet, ett antal lagändringar som vi i Sverige ska besluta om för att genomföra det så kallade miljöansvarsdirektivet. Direktivet är en gemenskapslagstiftning för att just hitta en lagstiftning som kan vara tillämplig på hur man hanterar miljöskador. Det är också just det som är en central del i EU:s arbete, att hitta gemensamma lagstiftningar så att vi skapar likvärdiga villkor över hela EU. Men det handlar också om att se till att det blir en minimilagstiftning som länder själva kan anpassa.
Förslagen innebär att bestämmelserna i 10 kap. i miljöbalken om ansvar för miljöskador i form av föroreningsskador kompletteras med bestämmelser om ansvar för sådana allvarliga miljöskador som omfattas av direktivet. Ansvaret gäller inte bara allvarliga miljöskador som är orsakade av föroreningar utan även skador som är orsakade av andra störningar. I förslagen preciseras vad som avses med en allvarlig skada på biologisk mångfald samt allvarliga skador på skyddade arter och naturliga livsmiljöer och vilka krav som ställs på avhjälpandet av sådana skador.
I propositionen föreslås även lagändringar vad gäller fastighetsägares subsidiära ansvar för föroreningsskador. Miljöorganisationer ges rätt att överklaga beslut. Vi föreslår också att miljöbalkens bestämmelser om säkerheter kompletteras så att alla former av säkerheter på den finansiella marknaden ska kunna godtas som åtgärder för att säkerställa ansvaret för de kostnader som kan uppstå vid en miljöskada och de kostnader som finns för återställande. Det föreslås även straffbestämmelser om överträdelser av vissa regler i EG:s förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, det som vi ofta kallar Reach.
Målsättningen med den här propositionen är att skapa tydliga regler för ansvaret för miljöskador samtidigt som vi kan behålla de regler om efterbehandling av förorenade områden som tillkom när miljöbalken trädde i kraft 1999. Om vi jämför propositionen med den utredning som har föregått arbetet, Miljöansvarsutredningen, kan vi konstatera att Miljöansvarsutredningen föreslog ett något mer komplicerat genomförande av miljöansvarsdirektivet. Utredningens förslag mötte kritik från en mängd remissinstanser, både från myndigheter och från näringslivet. Ambitionen från regeringens sida med det förslag som nu läggs fram är ett tydligt regelverk, ett överskådligt regelverk. Det innebär inte mer långtgående krav än vad som behövs för att genomföra direktivet, men det innebär inte heller, vilket är minst lika angeläget, avsteg från den svenska ambitionen att utifrån våra förhållanden nå ett fullgott miljöskydd. Vi gör inga avsteg i den här propositionen.
Fru talman! På propositionen har det lämnats en följdmotion från Miljöpartiet, en motion som är mycket detaljerad och i mångt och mycket tar utgångspunkt i det förslag som Miljöansvarsutredningen lade fram. Därför vill jag än en gång konstatera att utredningens förslag har mött kritik från en mängd remissinstanser. Det tycker jag att det är oerhört viktigt att man tar med sig i den här diskussionen.
Jag tänkte också kommentera några av reservationerna i betänkandet. Från de tre oppositionspartierna finns en reservation som tar utgångspunkt i den biologiska mångfalden, precis som har berörts i debatten tidigare. Den definition av biologisk mångfald som utskottsmajoriteten och regeringen har föreslagit motsvarar den som görs i miljöansvarsdirektivet. Sedan kommer det att ske vissa preciseringar i den förordning om allvarliga miljöskador som nu bereds inom Regeringskansliet. Dessa preciseringar kommer inte att snäva in miljöbalkens definition av skada på biologisk mångfald.
Att göra som reservanterna föreslår och utforma regler som är inriktade på att främja en förbättring av den biologiska mångfalden har aldrig varit syftet med miljöansvarsdirektivet. Det är centralt att de nya reglerna tar sikte på ansvaret om det skulle inträffa en skada. Reglerna ska inte blandas ihop med regler om vilka krav på förebyggande åtgärder som till exempel kan ställas i samband med tillståndsvillkor. Det som reservanterna föreslår kan leda till oklarheter i lagstiftningen.
I reservation 2 vill Miljöpartiet se en regel om ansvarsgenombrott. En sådan regel skulle med största säkerhet innebära ett tydligt avsteg från den aktiebolagsrättsliga princip som vi har i Sverige - den princip som innebär att aktieägare inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Det är förvånande att man väljer att göra ett sådant avsteg i ett sådant här sammanhang utan att ha ett vidare perspektiv på synen på aktiebolagslagen.
Direktivet kräver inte att det införs en regel om ansvarsgenombrott. Miljöansvarsutredningen har i den här delen undersökt behovet och analyserat konsekvenserna av en bestämmelse om ansvarsgenombrott på miljörättens område. Den undersökning som utredningen gjorde i form av en enkät var väldigt bred. Enkäten skickades ut till samtliga länsstyrelser och kommuner och till ett antal saneringsföretag. Enkätsvaren har inte kunnat visa på något fall av en konstaterad ansvarsflykt.
Jag kan bara konstatera att det inte finns något tydligt belägg för att en regel om ansvarsgenombrott behövs. Det skulle därför vara intressant att höra Miljöpartiets belägg för de risker för ansvarsflykt som de lyfter fram i sin motion. Var finns de? Enkäten visar på att det inte finns några sådana. Vad grundar Miljöpartiet sina påståenden om ansvarsflykt på?
Fru talman! Ibland förvånas man över oppositionens vilja att uppfinna sätt att kritisera regeringens agerande. Man anstränger sig verkligen för att hitta något att kritisera regeringen för. Ibland tycker jag att det blir lite märkligt.
Jag vill därför citera ett stycke i reservation 1 på s. 21 i betänkandet. Det står så här:
"En oroande tendens i svensk miljöpolitik de senaste åren är att man i allt högre grad nöjer sig med att införa regelverk som bestämts på EU-nivå, och att göra så i den utsträckning som där bestämts även då möjligheten att gå längre finns."
De senaste åren, står det. Jag tolkar det som att det är flera år tillbaka. Då hade vi en annan majoritet här i landet. Jag tycker att det här faller tillbaka på dem själva. Den här reservationen är underskriven av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Det skulle vara mycket intressant om Maria Östberg Svanelind kunde redogöra för när den förra regeringen inte gick tillräckligt långt. Är det något annat som är oroande? Är det helt enkelt så att det gick lite fort i utskottet när man skrev sina reservationer och att man inte tänkte igenom vad man skrev?
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Betänkandet vi i dag debatterar skapar tydliga regler om ansvaret för allvarliga miljöskador och gör det samtidigt överskådligt utan att tumma på miljöskyddet.
I detta anförande instämde Sofia Arkelsten (m), Anita Brodén (fp), Irene Oskarsson och Sven Gunnar Persson (båda kd).