Herr talman! Respekt för de mänskliga rättigheterna borde vara en självklarhet. De flesta länder har skrivit på FN:s konvention om mänskliga rättigheter, och i stort sett alla länder i Europa har skrivit på den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Trots detta pågår i denna stund och dagligen allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna runt om i världen.
Tyvärr finns det inte tid för att gå in på alla områden och länder, utan jag har valt att fokusera på tre av de länder som berörs i betänkandet, nämligen Kina, Ryssland och Nigeria.
Ett av de länder där situationen är mycket allvarlig är Kina, vilket också utskottet konstaterar i sitt betänkande. Åsikts, yttrande, tryck, förenings, mötes, demonstrations- och religionsfriheterna är starkt inskränkta. Rättssystemet och rättssäkerheten uppvisar stora brister. Fria fackföreningar är förbjudna, och det saknas skydd för strejkrätten. Både inhemska och utländska organisationers möjlighet att verka har kraftigt begränsats genom ny lagstiftning,
Kina är det land i världen som avrättar flest personer. Enligt Amnesty Internationals uppskattningar avrättades ca 10 000 personer under 2015, vilket är en oerhört hög siffra. Utskottet konstaterar mycket riktigt att dödsstraffet är en kränkning av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och utgör ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. Det är bra att Sveriges regering arbetar för ett globalt avskaffande av dödsstraffet och att det är en prioriterad fråga i Sveriges utrikespolitik.
Det finns anledning att fråga sig hur Kina kan vara världens största marknad för transplantation av mänskliga organ utan att man har något fungerande system för detta. Enligt organisationen Supporting Human Rights in China finns vittnesmål som berättar om hur organ har stulits från samvetsfångar, främst utövare av falungong men även från andra. Detta bekräftas även av den oberoende rapport som den kanadensiska advokaten David Matas och människorättsaktivisten David Kilgour publicerat. Detta är en fråga som måste utredas betydligt bättre och som har fått alltför lite uppmärksamhet av omvärlden.
Mot den bakgrunden är det av stor vikt att Sverige intensifierar sina påtryckningar både bilateralt och i internationella sammanhang med syfte att Kina ska respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna inom alla områden.
När Afrikanska unionen, AU, utropade 2016 till "Året för mänskliga rättigheter i Afrika" tändes förhoppningar i både Afrika och omvärlden. Samtidigt som konflikter, politisk instabilitet och fattigdom hindrar många från att åtnjuta sina rättigheter och leva ett värdigt liv är möjligheterna i Afrika stora. Den socioekonomiska utvecklingen märks tydligt i många länder, och stora framsteg har skett inom en rad områden.
Men utmaningarna är fortfarande stora. I betänkandet tar man upp Nigeria och pekar bland annat på hur terrorgruppen Boko Haram har utsatt civilbefolkningen för terror, våldtäkt, mord och kidnappning i stor omfattning. Men även grannländer som Kamerun och Centralafrikanska republiken har drabbats hårt av terrorn. Vi får inte heller glömma de brott som begås av al-Shabab i främst Somalia och Kenya. Enbart i Nigeria har mer än 2 miljoner tvingats lämna sina hem sedan 2009. Hundratusentals flyktingar från Nigeria och Centralafrikanska republiken lever under svåra förhållanden i överfulla läger i Kamerun och Niger. Men även regeringsstyrkorna har gjort sig skyldiga till grova övergrepp, vilket bekräftas av Amnesty Internationals rapport.
Utskottet tar upp vikten av att motverka straffrihet och noterar att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har inlett en preliminär utredning om möjliga brott mot mänskligheten och krigsbrott som kan ha utförts av Boko Haram eller nigerianska säkerhetsstyrkor. Det är ett arbete som det finns all anledning att följa på nära håll.
Utskottet pekar också på vikten av biståndsinsatser i Nigeria för att minska fattigdomen i landet och därmed motverka radikalisering och religiös extremism och för att se till att landets oljeinkomster på ett mer effektivt sätt används till utvecklingsinsatser. Vänsterpartiet anser även att de multinationella företagen måste ta sitt ansvar för att en större del av oljeintäkterna kommer nigerianerna till del och den omfattande miljöförstöringen och korruptionen upphör.
Vi ser också med stor oro hur Ryssland fortsätter att kränka de mänskliga rättigheterna på en rad olika områden. Särskilt oroande är diskrimineringen och våldet mot hbtq-personer men även diskrimineringen av nationella minoriteter som krimtatarerna. Rätten till yttrande- och mötesfrihet är starkt begränsad. Myndigheterna dominerar såväl tryckta medier som radio och tv och har ytterligare utökat kontrollen över internet.
Frivilligorganisationer har utsatts för trakasserier och repressalier. Ett växande antal personer har gripits och åtalats för att ha kritiserat staten och för att ha innehaft material som anses vara extremistiskt eller på annat sätt olagligt enligt en vag lagstiftning gällande nationell säkerhet.
Vänsterpartiet delar utskottets oro över att Ryssland i december 2015 antog en ny lag som ger den ryska konstitutionsdomstolen rätten att slå fast att beslut av Europadomstolen och andra internationella domstolar är ogenomförbara om bedömningen görs att de står i strid med den ryska konstitutionen. Vi håller med om att Sverige ska vara en stark röst för internationella domstolar och för att internationella åtaganden och domar efterlevs.
Vi delar till fullo utskottets uppfattning att Rysslands olagliga annektering av Krim och militära närvaro i östra Ukraina utgör flagranta brott mot folkrätten.
Vi ställer oss också bakom en fortsatt konsekvent sanktionspolitik gentemot Ryssland så länge annekteringen och den militära närvaron i östra Ukraina fortgår.
Det är av största vikt att Sverige i relationerna med Ryssland verkar för och stöder demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter och påminner om att även Ryssland har ställt sig bakom dessa i egenskap av medlem i Europarådet. Vi håller med om att det är betydelsefullt att Sverige tydligt markerar mot en alltmer auktoritär regim i Kreml och samtidigt fördjupar relationen med medborgarna och civilsamhället i Ryssland för att försvara, upprätthålla och förbättra de mänskliga rättigheterna.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.