Herr talman! Att ställa om vår livsstil för att minska utsläppen kan ha en stor påverkan på enskildas och familjers vardagsliv. På miljö- och klimatområdet krävs aktivt engagemang av oss alla. Det är politikens uppgift att få till stånd lösningar och fungerande infrastrukturer, men i slutändan avgörs framgången av tekniska förutsättningar och av att förändringar är förankrade i människors omställningsvilja och förmåga.
Därför krävs att de beslut som fattas är väl underbyggda av forskning, leder till förändring och har mandat hos folket. I klimatpolitiken är det angeläget med en bred politisk samsyn om de övergripande målen som håller över tid. Självklart behöver de politiska målen och ambitionerna vässas i takt med att forskningen gör framsteg och att samhällsutmaningarna växlar. Men för en hållbar miljö- och klimatpolitik behövs ett slags grundläggande långsiktig riktning som inte riskerar att förändras dramatiskt vid varje riksdagsval. Detta behövs inte minst för att säkra investeringar som gynnar en klimatvänlig utveckling.
Stora och små företag måste våga göra även dyra men långsiktigt lönsamma och för miljön nödvändiga investeringar i den egna verksamheten. Det kan exempelvis handla om energieffektivisering eller andra miljöanpassningar. För att detta ska ske behöver det finnas ett stort mått av förutsägbarhet att bygga kalkylerna på.
Miljöskatter och andra regler bör utformas på ett så teknikneutralt sätt som möjligt eftersom utvecklingen hela tiden går framåt. Det är svårt att i dag förutspå vilka tekniker eller drivmedel som är aktuella om fem eller tio år.
Men över allt detta står ändå en omställning som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Den ska dessutom verka som ett föredöme för att få med sig de stora utsläppsländerna på rätt väg.
Precis som vi har hört tidigare är det glädjande att USA nu är med i Parisavtalet igen. Eftersom USA är en av de större utsläppsnationerna är det avgörande och så mycket viktigare än annan inhemsk symbolpolitik som förs på området.
Herr talman! Klimatutmaningen är i första hand global, och utöver ansvarsfulla nationella åtaganden för minskade utsläpp krävs gemensamma kraftansträngningar internationellt. Genom att visa att det går att kombinera låga utsläpp med god ekonomisk utveckling kan Sverige bidra till att slå hål på den internationellt sett alltför förhärskande myten om motsatsen. Klimatförändringarna kräver såväl regionala och nationella som globala lösningar.
Beroendet av fossila bränslen är en belastning på miljön och dessutom en säkerhetspolitisk risk. Det europeiska beroendet av rysk gas bidrar till utsläpp av koldioxid och till instabilitet. Flera EU-länder har inte ställt om från kolberoende, medan andra ökat sitt beroende av fossila källor genom att stänga ned kärnkraft eller investera för lite i förnybara kraftkällor.
Vi ska fortsätta driva på för att EU ska vara ett klimat- och miljöpolitiskt föredöme globalt. Sverige har i dag mycket låga koldioxidutsläpp från energiförbrukning, det vill säga de utsläpp som kommer från el- och värmeanvändning i industri och hushåll. Detta beror på att en så stor del av den svenska industrins elförsörjning kommer från kärnkraft och vattenkraft.
EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp och energieffektivisering spelar en central roll i arbetet mot miljöförstöring och klimatförändring. Kristdemokraterna har länge varit pådrivande för att utveckla handeln inom EU med utsläppsrätter, Emissions Trading System, som är ett kostnadseffektivt verktyg för att nå klimatmål.
Vi anser att handelssystemet med utsläppsrätter bör utvidgas till att omfatta även den övriga transportsektorn samt andra samhällssektorer med stora utsläpp som ännu inte deltar i systemet. I EU täcker ETS i dag cirka 45 procent av de totala växthusgasutsläppen. Kristdemokraterna anser att alla växthusgaser bör omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter.
Herr talman! I dag står inrikestransporter för cirka en tredjedel av de samlade växthusgasutsläppen i Sverige. Det krävs en kostnadseffektiv omställning och smart utformning av infrastrukturen för att minska utsläppen från våra trafikslag. Det är angeläget att utsläppen från inrikes transporter reduceras på ett hållbart sätt som är förenligt med våra samhällsekonomiska mål och att ny teknik som möjliggör detta kan främjas. Det behövs satsningar på forskning och utveckling av fossilfria bränslen och fordonstyper såsom elbilar och elhybrider.
Sedan får vi inte glömma bort kampen för biobränslen. Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Därför måste regeringen jobba mot EU för att kunna ge möjligheter till både stöd och skattelättnader. Det handlar också om inhemsk lagstiftning som måste förbättras och inte minst den syn på skog som en sorts museum som tyvärr verkar breda ut sig både nationellt och i EU.
I transportsektorn har utsläppen från vägtrafiken minskat med 10 procent sedan 1990. Det kvarstår dock utmaningar med att kraftigt minska utsläppen av koldioxid, partiklar och andra miljögifter. Därför krävs politiska initiativ för att minska utsläppen från trafiken.
På landsbygden är det ofta svårt att få vardagen att gå ihop utan bil, men en majoritet av dem som bor i städerna kan minska sitt bilresande relativt enkelt. Effektiv samhällsplanering har förstås stor betydelse, till exempel smart kollektivtrafik och incitament för mer gång- och cykeltrafik men också utveckling av ny teknik och bredbandskapacitet som möjliggör arbete på distans i större utsträckning. Vi har ju sett i dessa pandemitider hur viktigt det är. Cykling har stor utvecklingspotential med goda miljö och klimateffekter såväl som hälsoeffekter. Cykeln måste på ett tydligare sätt ses som ett eget trafikslag och prioriteras i stadsplanering och infrastrukturinvesteringar.
Herr talman! Det mest effektiva sättet att minska utsläppen från många personbilar är att konvertera motorn så att den kan köras på E85 eller rena biobränslen. Nyproduktionen av bilar är mycket resurskrävande och innebär stor miljöpåverkan. Den mest miljövänliga bilen är den som redan är tillverkad.
I dag behandlas i bonushänseende inte konverterade fordon utifrån sina miljöegenskaper efter konverteringen, inte ens om konverteringen skett innan bilen sålts för första gången till en förare.
Kristdemokraterna föreslår att om ett nyproducerat fordon konverteras innan det sålts till en förare för första gången ska det i bonus-malus-systemet hanteras utifrån de miljöegenskaper som det har efter konverteringen. Det finns även anledning att förenkla typgodkännande för konverteringar.
Med hänvisning till detta, herr talman, yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation nummer 10.
I Sverige finns det vad vi vet i dag inga bergsformationer eller havsdjup som är lämpliga för koldioxidlagring. I Nordsjön och i Norska havet finns däremot lämpliga områden. De identifierade 18 bäst lämpade lagringsplatserna för koldioxid inom Norden har tillsammans en teoretisk lagringskapacitet som uppgår till mer än 86 gigaton. Med dagens utsläppstakt motsvarar denna lagringskapacitet 564 år av de årliga koldioxidutsläppen inom den nordiska regionen.
Förutom enstaka projektstöd finns det i dag få incitament till att investera i koldioxidinfångning i Sverige. Det finns också sparsamt med forskning och utveckling i sådan teknik.
I dag släpper svenska biokraftverk ut cirka 30 megaton CO2 årligen. Det innebär en stor potential för att dra ut koldioxid ur atmosfären. Växande träd och andra grödor binder kol. När dessa förbränns i biokraftverk bildas CO2, som kan fångas in och lagras. Nettoeffekten blir att koldioxid tas bort ur atmosfären.
Att Sverige har en så stor andel energi från biobränslen talar för att Sverige ska prioritera teknik för infångning och lagring av CO2. Därigenom kan vi nyttja detta förnybara bränsle och samtidigt bidra till nettoupptag ur atmosfären.
Slutligen, herr talman: Den gröna klimatfonden startades för att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas på ett hållbart sätt, som en modern Marshallplan. Kristdemokraterna avsatte mer pengar för detta i sin budget än regeringen just för att det är ett exempel på ett politiskt styrmedel som gör skillnad. I klimatfrågan måste vi göra skillnad, och vi måste göra det nu.