Herr talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till Liberalernas reservation nummer 15, men vi liberaler står självfallet bakom alla våra reservationer.
Som tidigare talare varit inne på behandlar vi i dag delar av klimatpolitiken men inte allt. Jag kommer att diskutera EU:s inriktning, ECCS och några andra frågor som tas upp i detta betänkande.
Som tidigare talare också varit inne på påverkar pandemin oss alla och vårt beteende. Tankarna går till alla som drabbats hårt av pandemin. Men den visar också att vi kan förändra vårt beteende och arbeta på ett annat sätt, inte minst här i riksdagen, och dra lärdomar av resemönster, hur vi håller våra möten etcetera som vi kanske tar med oss in i framtiden.
Utsläppen stannar inte vid landsgränser, men det gör inte heller lösningarna. Därför måste vi hitta lösningar tillsammans i världen och inom EU. Vi tycker att det är bra att USA nu har ändrat uppfattning och bidrar i detta viktiga arbete.
Kunskap och teknikutveckling bidrar till klimatsmarta lösningar som sprids över hela världen. Marknadsekonomi och frihandel driver på utvecklingen, och tillväxten är viktig i denna del.
Vi noterar att elbilens frammarsch förändrar hela bilindustrin. Så hoppas vi ska ske även i andra sektorer i samhället.
Energibranschen ställer om, då investeringar i fossil energi inte lönar sig. Fler människor på jorden får tillgång till klimatsmart energi i stället för hälsofarlig öppen eld och fossila bränslen.
Klimatinvesteringarna behöver fortsätta. Det handlar till exempel om laddstolpar, cykelstråk, järnväg och mer forskning, så att klimatsmart teknik kan få ned industrins utsläpp. Under pandemin har många sett fördelarna med att gå och cykla. Här måste satsningarna fortsätta för att det beteendet ska kunna fortsätta och expandera. Men klimatinvesteringarna ska också vara långsiktiga och beröra många, och skattepengar ska alltid användas effektivt.
Vi har en stark tro på att människor vill dra sitt strå till stacken. Men det måste vara lätt att göra rätt. Det måste vara enkelt att handla klimatsmart, sortera sopor och ta cykeln, bussen eller tåget.
Vad gäller CCS, carbon capture and storage, som flera har varit inne på, vill jag hänvisa till budgetpropositionen för 2021, och därför lämnar vi bara ett särskilt yttrande. Frågan är mycket viktig för Liberalerna, och i budgeten görs satsningar på området. Vi följer noga utvecklingen inom området.
Det finns en pågående diskussion och debatt i samhället om huruvida CCS är en möjlighet och en framtidsmöjlighet. Vi i Liberalerna tror att det är så. Satsningen i budgetpropositionen för 2021 gäller negativa utsläpp och bygger på en överenskommelse mellan Liberalerna, Centerpartiet och regeringspartierna. I budgetpropositionen finns även förslaget om att Statens energimyndighet ska bli nationellt centrum för CCS. Det tycker vi är mycket bra.
Det är många sektorer som berörs av frågan om CCS. Infångning och lagring av biogen koldioxid från pappersindustrin och fjärrvärmeverken har stor potential, och detta gäller även exempelvis cementfabriker. En annan åtgärd är att raffinaderierna fångar in och permanent lagrar den koldioxid som trots allt uppstår i processen. Under tiden som användningen av petroleum minskar behövs åtgärder för att minska utsläppen. Åtgärderna måste bli en del av det egna arbetet inom industrin.
Herr talman! Rapporteringen av Sveriges klimatutsläpp är också ett viktigt utvecklingsområde. Sveriges klimatutsläpp utgör en liten del av de totala utsläppen, vilket i sig saknar betydelse eftersom det är genom att varje enskild utsläppskälla försvinner som vi hindrar klimatförändringarna från att få för stora konsekvenser. Vi behöver ta itu med alla utsläpp.
Den stora potentialen i det svenska klimatarbetet ligger också i att agera förebild. Vi kan visa att det är möjligt att åstadkomma en stark ekonomisk utveckling samtidigt som både klimatpåverkan och resursanvändning minskar.
Sverige har stått förebild tidigare. Det viktigaste exemplet är vår omställning till en fossilfri elproduktion på 1970- och 1980-talen, då vi också bröt kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökande elanvändning.
Vi noterar att Naturvårdsverket i sin statistik bara redovisar data från 1990. De stora svenska utsläppsminskningarna är därmed inte synliggjorda på det sätt som vi önskar. Det vore därför, menar vi, välkommet om myndigheten kunde redogöra för och visa på de kraftfulla minskningarna, som dessutom kan tjäna som förebild för andra länder. Naturvårdsverket bör alltså tillgängliggöra äldre statistik för att tydligare visa på de stora förbättringar Sverige har åstadkommit historiskt.
Herr talman! EU-samarbetet är väldigt viktigt i sammanhanget, och vi menar att Sverige ska ta täten i EU:s reformarbete. Sverige ska återigen bli ett land i EU:s kärna som driver på för effektiva institutioner och beslutsprocesser som präglas av öppenhet och insyn. Det är centralt att Sverige står upp för och prioriterar arbetet inom EU och med den gröna given.
För att uppnå målet med ett klimatneutralt EU kommer kommissionen att granska och vid behov revidera all tidigare lagstiftning och alla tidigare direktiv. Målet med den gröna given är att ställa om EU till en grön, klimatneutral union samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsätter.
Det behöver inte vara en motsägelse att både minska utsläpp och behålla ekonomisk tillväxt. Mellan 1990 och 2018 minskade EU sina utsläpp med 23 procent, samtidigt som ekonomin växte med 61 procent. Den gröna given kommer att innebära stora förändringar för en mängd sektorer, både på EU-nivå och nationellt för Sverige, och hela den inre marknaden kommer att styras mot en grön och hållbar tillväxt.
Liberalerna vill framhålla behovet av cirkulär ekonomi, utfasning av fossila bränslen och grön omställning av industrin men även skogspolitiken, som också har berörts tidigare i debatten. Det handlar för Liberalernas del om både produktionen och miljömålen - vi måste klara av att ha en balans.
Arbetet med att bli en klimatneutral kontinent kommer att påverka nästan samtliga politiska områden och sektorer. Det är viktigt och välkommet att EU nu har en gemensam ambition att nå nettonollutsläpp till 2050. Dessa mål kan behöva skärpas ytterligare framöver om vi ser att vi inte kommer att nå ambitionerna.
Herr talman! För Liberalerna är klimatfrågan högprioriterad. En del av våra förslag finns också i budgetpropositionen för 2021. Här har vi också nämnt övriga förslag som vi arbetar med. Men det handlar om att ta ett helhetsgrepp - att se helheten i samhället, inom EU och globalt. Där behöver vi alla bidra.