Fru talman! Vi kristdemokrater välkomnar kommissionens meddelande och anser att det är angeläget att EU i sitt beslutsfattande beaktar och ägnar särskild uppmärksamhet åt de unika förhållanden som råder i Arktis. Vi har hört det från tidigare talare och jag instämmer i att de globala klimatförändringarna märks först och är störst i Arktis. Uppvärmningen fortsätter med tilltagande isavsmältning på land och till havs. Det oroar oss kristdemokrater.
EU måste driva på arbetet för att garantera säkerhet och stabilitet, strikt miljöstyrning och beaktande av försiktighetsprincipen, hållbar resursanvändning samt öppet och rättvist tillträde till marina arktiska områden.
Det är positivt att kommissionen har valt en ambitiös och bred ansats där man, som vi tidigare hörde, har accepterat definitionen av Arktis som området norr om polcirkeln, vilket omfattar både land- och havsområden där de åtta arktiska staterna i olika omfattning har suveränitet.
Isavsmältningen i Norra ishavet öppnar nya möjligheter för transport, mineralutvinning och annan näringsverksamhet. Dessa ändrade förutsättningar påverkar den geostrategiska dynamiken i Arktis och kan ha konsekvenser för internationell stabilitet och för europeiska säkerhetsintressen. Nya ekonomiska möjligheter och åtföljande konsekvenser för miljö och befolkning i Arktis tilldrar sig ökad uppmärksamhet. Denna utveckling medför ett ansvar för EU att motverka att situationer uppstår där Arktis kan bli ett säkerhetspolitiskt spänningsområde.
Det är ytterst väsentligt att unionen tar detta ansvar och formulerar sitt intresse för och sitt engagemang i Arktis i ljuset av ett sådant ansvar. Stabilitet, balans och kontinuerliga dialoger mellan inblandade stater och aktörer är också nödvändigt.
Framtida ryska intressen och kopplingarna mellan ekonomiskt och politiskt ledarskap för Arktis finns på hög nivå. Ryska intressen har också drivit utvecklingen och upptrappningen eftersom varken nuvarande eller tidigare amerikansk administration har någon egentlig Arktispolitik.
Det kan också vara av intresse att veta att industriinvesteringarna i nordvästra Ryssland är de största som någonsin skett i Nordeuropa enligt det informationsmöte som hölls på Näringslivets Hus för ett tag sedan. Även Norges investeringar i området är av betydelse till följd av de olje- och gasfyndigheter som gjorts.
I försvarets inriktningsproposition från regeringen skrev vi att klimatförändringarna har stora konsekvenser för utvecklingen och den känsliga miljön i Arktis. Avsmältningen skapar också nya förutsättningar för bland annat energi- och mineralutvinning och sjötransporter i norr. Denna utveckling medför också att Barentsregionen och Arktis, och därmed också Nordeuropa, får en ökad strategisk betydelse. Behovet av att förstärka övervakningen i Arktis och förbättra förmågan att hävda sin självständighet och skydda det egna territoriet mot otillbörligt intrång har ökat hos de fem strandstaterna runt Norra ishavet. Kolahalvön rymmer fortfarande världens största ansamling av nukleärt material, såväl i fungerande energi- och vapensystem som i form av utbränt kärnbränsle och andra former av radioaktivt avfall.
Fru talman! Frågan om ökat samarbete med EU, samtliga länder i Arktis och inom Norden berörs också. De olika nordiska länderna har olika säkerhetspolitisk bakgrund, men utvecklingen mot större samordning accelereras av behovet av att kunna agera i Arktis.
Kristdemokraterna välkomnar det avtal om gränsöverskridande räddningssamarbete i Barentsregionen som ingicks i december 2008 mellan Finland, Norge, Ryssland och Sverige. Vi ser fram emot ytterligare samarbete i regionen, inte minst på det säkerhetspolitiska området.
Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet.