Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 5 och avslag på samtliga reservationer.
Fru talman! Målet för området forskningspolitik i vårt land är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. För oss som en liten nation vad gäller invånare är det viktigt att satsa på forskning och utveckling för att bevara vår konkurrenskraft. För vårt näringsliv är investeringar i forskning helt avgörande för att nå framgång i den internationella konkurrensen.
En av våra viktiga framtidsbranscher är just läkemedelsindustrin. Samhällets förväntningar och krav på bättre och nya läkemedel och säkra produkter blir bara större och större. I detta arbete är djurförsök en viktig metod för forskarna.
En annan viktig sektor inom det här forskningsområdet är den ökande användningen av kemiska produkter. Även här behövs forskning för att vi ska vara säkra på att de kemiska medel som vi använder inte negativt påverkar vår hälsa.
Även om det finns en strävan att ersätta djurförsök behövs de fortfarande. Djurförsöken har blivit alltmer förfinade och används också med allt större medvetenhet, men de blir också alltmer ifrågasatta. Det är därför viktigt att vi ständigt prövar och tar till oss de senaste rönen när det gäller hur vi kan minimera, ersätta och förfina forskningsmetoder där djur används. Samtidigt poängterar vi socialdemokrater att det är angeläget att de förändringar som görs inom den djurförsöksetiska prövningen inte allvarligt försvårar och fördröjer forskning där djur ingår.
Fru talman! De förändringar som vi behandlar i dag syftar huvudsakligen till att tydliggöra bestämmelser om användningen av försöksdjur och att stärka den djurförsöksetiska prövningen, dessutom att begränsa användningen av försöksdjur till vad som är absolut nödvändigt. Det är en strävan som inte bara delas av den svenska regeringen och riksdagen utan även av dem som bedriver djurförsök. Ingen ska tro att beslut om att påbörja ett nytt forskningsprojekt med djurförsök tas i en handvändning. Projektet ska vara försvarbart ekonomiskt och vetenskapligt såväl som ur ett nyttoperspektiv, det vill säga att behovet av forskningen ska vara så stort att det berättigar till att starta projektet. Lika viktig är den etiska frågan ur ett djurperspektiv. Hur mycket kommer djuren att påverkas, och är påverkan försvarbar i relation till ändamålet? Här kommer djurförsöksnämnderna in med sina synpunkter och råd om hur forskningen ska bedrivas.
Fru talman! Att klargöra vad termerna djurförsök och försöksdjur innebär gör att lagstiftningen blir lättare att överblicka. Vi har sedan länge varit överens om de tre r:ens principer, som jag kan översätta till förfina, minimera och ersätta. Det innebär att vi strävar efter bra metoder för forskningen med så liten påverkan och smärta för djuret som det bara går och att vi ska minimera antalet djurförsök och försöksdjur så långt det går, men utan att för den skull ge avkall på kvaliteten i djurförsöken. Där så är möjligt ska djurförsök ersättas med exempelvis filmstudier, datasimuleringar, tester på blod med mera. Användningen av försöksdjur ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt.
Vi är inte ensamma om att arbeta i denna riktning. EU anordnade ett seminarium den 7 november där kommissionen ingick ett partnerskap med en bred grupp företag om att minska antalet djurförsök inom EU. Där slogs fast att alternativa metoder till djurförsök är en viktig marknad för europeiska företag. Kommissionär Günter Verheugen sade vid konferensen: Vår ambition är inte bara att minska antalet djurförsök utan att på lång sikt avskaffa dem.
Här ser jag att dagens förslag till förändringar i den svenska lagstiftningen ligger väl i linje med det som nu händer i vår närhet, något som bland annat Moderaterna efterlyser i en av sina reservationer.
Fru talman! Det är viktigt att spelreglerna för forskningen är stabila och långsiktiga, som Kristdemokraterna skriver i sitt särskilda yttrande. Vi socialdemokrater ser det som angeläget att sträva efter god etisk prövning av djurförsök som är absolut nödvändiga. Vi vill fortsätta att ha en strikt djurskyddslagstiftning även för försöksdjur. Det kräver i sin tur en god dialog med forskarsamhället. Vi har på olika sätt uttalat att Sverige ska fortsätta att vara en ledande forskningsnation, och då behövs självklart goda kontakter med forskarna och med industrin som är i behov av forskning.
Folkpartiet uttrycker en oro för Djurskyddsmyndighetens dialog med forskarvärlden. Jag vill därför peka på att regeringen i sina uppdrag till Djurskyddsmyndigheten har tryckt på just den punkten: Uppdraget ska utföras i samarbete med företrädare för forskning, industri, berörda forskningsråd och regionala och lokala tillsynsmyndigheter, övriga berörda myndigheter samt med djurskyddsorganisationer och andra organisationer inom området.
Fru talman! De förslag vi diskuterar i dag liksom de utredningsuppdrag som regeringen har lämnat till Djurskyddsmyndigheten likväl som det kommande direktivet till att utreda möjligheten att överklaga de djurförsöksetiska nämndernas beslut syftar just till att tydliggöra regelverket för att stärka djurskyddet för försöksdjuren. Utgångspunkten i detta arbete är att det ska ske utan att begränsa forskningens eller företagens möjligheter. De ska ges trygga förutsättningar att forska och verka i Sverige även i framtiden.
I betänkandet liksom i propositionen konstateras att grundläggande forskning är en förutsättning för samhällsutveckling och att det är angeläget att forskningen ges trygga förutsättningar att verka. Forskningen är en plattform för stora delar av svenskt näringsliv, och läkemedelsindustrin är en av de branscher som investerar mest i forskning och utveckling i Sverige.
Vårt främsta företag inom läkemedelsindustrin, Astra Zeneca, investerar nu drygt en halv miljard i ett nytt forskningslaboratorium i Mölndal som ska vara klart 2009. Den nyheten tycker jag talar för sig själv, att företagen känner tillit till den svenska lagstiftningen och även till kompetens hos forskarna i Sverige.
Avslutningsvis: Vi socialdemokrater har ingen annan uppfattning än den som oppositionen ger uttryck för vad gäller trakasserier mot forskare, djurägare och de som föder upp djur. Men frågan hör hemma i ett annat utskott.