Fru talman! Nu tar Martin Ådahl i så att han spricker. Min oro är genuin och befogad. Det jag sa i mitt huvudanförande och i tidigare replikskiften, fru talman, är att jag befarar att alla de skattepengar som går in i det här projektet kommer att gå förlorade, ungefär som skedde med Socialdemokraternas Stålverk 80. Det finns väldigt många likheter. Staten går in och är en aktör på marknaden när vi har marknadsekonomi. Man kan tycka att marknadsaktörerna skulle kunna lösa det här om det är så fint och bra. Jag hoppas det. Men jag har en legitim, genuin och befogad oro över att skattebetalarna kommer att förlora väldigt mycket pengar. Martin Ådahl behöver inte ta i från fotknölarna så att han spricker. Det är en legitim oro rörande skattebetalarnas pengar. Den oron har inte stillats av vare sig det här replikskiftet eller tidigare replikskiften.
Jag ställde också frågan: Varifrån ska alla de terawattimmar komma som behövs för att det här projektet över huvud taget ska vara möjligt? Det är fråga om enorma mängder energi. Det är en verksamhet som är extremt energiintensiv, otroligt energiintensiv. Varifrån ska alla terawattimmar komma? Kanske kan de komma från Finland, där man faktiskt har fått igång ett kärnkraftverk. Men det är inte säkert att finländarna vill sälja sin el till oss.
Bönderna var vi inne på. Skatten på jordbruksdieseln är sänkt till absolut miniminivå, i praktiken avskaffad. Det gäller under budgetperioden. Reduktionsplikten kommer att sänkas vid årsskiftet. Vi kommer att få ned dieselkostnaderna väldigt markant, vilket kommer att gynna lantbrukarna, och vi ska förhoppningsvis också kunna driva igenom ytterligare skattesänkningar på drivmedel.