Fru talman! Det är lätt att dra paralleller till något som ligger nära en. Jag kan dra en parallell till verksamheten där jag kommer från, i södra Skåne. Där har vi ett avfallsbolag som jag tror betjänar 16 kommuner. I den största delen av det området, i Malmö, finns det ingen kommunal verksamhet i insamlingen. Det är som jag sade två privata företag som i konkurrens sköter insamlingen, men materialet går till den kommunala anläggning som omhändertar avfallet.
Jag lyssnade på Roland Bäckman tidigare när han höll sitt anförande. Han talade om att vi hade en hög grad av återvinning. Han talade om 90 procent av burkar och flaskor. Han oroade sig för att de 10 procenten hamnade i naturen.
De hamnar oftast inte i naturen. De hamnar i soppåsen. Vi kan förbättra det, men de återvinns även där. Man sorterar ut till exempel metallen.
I den här debatten får man fundera på om folk verkligen kastar skräp i naturen. Den insamling som sker på ett mycket rationellt sätt både av privata och kommunala företag runt om i landet styrs sedan till en behandling. De behandlingarna sköts i de olika kommunerna av antingen en mellankommunal eller en kommunal verksamhet. I vissa fall är det privata företag som sköter omhändertagandet av avfallet.