Fru talman! Varför befinner sig mänskligheten i rymden? Varför tog vi oss ut i rymden? Varför bryr vi oss över huvud taget om vad som händer där ute i universum och i vårt solsystem? Jag tror att den huvudsakliga anledningen är utforskning och vår obändiga nyfikenhet som vi har visat sedan vi tog plats på denna jord. Vi har tagit oss över oceaner och stäpper, och när dessa områden var utforskade tittade vi mot stjärnorna och började bege oss ut i vårt solsystem. Det var av utforskningsskäl och nyfikenhetsskäl som vi en gång satte foten på månen.
Detta tycker jag är den viktigaste anledningen till att vi har en rymdverksamhet i världen och i Sverige. Sedan ger denna utforskning en massa positiva bieffekter till vårt samhälle. Men det är inte på grund av positiva bieffekter som vi har en rymdverksamhet, utan vi har en rymdverksamhet eftersom vi vill utforska och lära oss förstå mer om den plats som vi finns i - universum. Denna utforskning tycker jag ska vara kärnan i en rymdstrategi.
Inom rymdområdet har vi nu en extra spännande tid, den mest spännande tiden sedan 1960-talet. Vi har ett skifte inom rymdområdet. På 1950- och 1960-talen behövde man vara en supermakt för att kunna ha någon större påverkan på rymdområdet. I dag börjar vi se superentreprenörer som driver rymdutvecklingen framåt. Men nästa steg, som vi redan är inne i, är att vanligt folk får en allt större påverkan på rymdverksamhet. Man behöver inte vara miljardär eller miljonär längre, utan det börjar bli någonting för oss alla att kunna delta i.
Sverige som nation borde driva på dels den stora utvecklingen, just utforskningen av vårt solsystem, dels detta skifte från att det är bara supermakterna eller nationerna som kan göra det till att superentreprenörerna och vanligt folk kan bidra i detta. Sverige borde spela en roll i att bidra till denna utveckling och detta skifte. Vi bör göra det av lust, för att det är någonting som är viktigt och inspirerande, men också av ett långsiktigt ansvar för mänskligheten och för våra barn och barnbarn och kommande generationer och se till att vi lämnar efter oss en planet och en mänsklighet som kan finnas under en lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det bästa med den rymdstrategi som regeringen har lagt fram är att den nu finns. Det finns flera bra delar i den. Den kanske allra bästa delen är att försvaret och säkerhetspolitiken nu finns med som en tydlig del, vilket har varit ett område som har saknats tidigare. Det är alldeles utmärkt. Det finns dock ett antal hål - svarta hål - i denna rymdstrategi, och jag tänkte beta av dem ett i taget.
Ett är astronauter. Ordet "astronauter" finns inte ens med i rymdstrategin. Det är över tio år sedan Christer Fuglesang blev Sveriges första, och hittills tyvärr enda, astronaut. Det finns ingenting i strategin om att vi ska ha fler astronauter, och även om besluten ligger på Rymdstyrelsen baserar ju Rymdstyrelsen sina kommande beslut på Sveriges rymdstrategi. När det inte ens finns med i rymdstrategin finns det en risk att det blir en motsatt signal till rymdstyrelsen - att vi inte ska ha fler svenska astronauter via Esa eller andra internationella samarbeten.