Fru talman! Tack för ditt engagemang i dessa frågor, Mathias Sundin, och för dina mer detaljerade följdfrågor!
Politik är verkligen att vilja, och det är alldeles uppenbart att du vill någonting med svensk rymdpolitik, Mathias Sundin. Men politik är också att välja, och den här regeringen har satt tre områden allra främst under den här mandatperioden. Det handlar om jobb, det handlar om skola och det handlar om klimat. Det är också det som genomsyrar den här rymdstrategin. Som den första feministiska regeringen har vi även ett jämställdhetsperspektiv, som också återfinns i rymdstrategin. Det är därför jag tycker att det var så viktigt att det vi valde att fokusera på var att utveckla de möjligheter som redan i dag finns.
Det är precis som Mathias Sundin säger: Rymdverksamheten genomgår en otrolig omvandling nu. Det finns mer möjligheter för kommersiella rymdverksamheter, och det finns till exempel helt ny teknik, som möjligheten att skicka upp små satelliter i omloppsbana för att förstärka och förbättra jordobservationen. Sverige deltar redan engagerat i detta, och den största delen av Rymdstyrelsens budget går faktiskt till Esas gemensamma program. Där ingår också ett astronautprogram, som Esa ansvarar för, och jag ser gärna att de rekryterar fler svenskar till programmen framöver.
Att detta inte är en del av strategin beror väl mer på att vi just har valt att fokusera på de andra delarna: fler jobb, högre teknisk utveckling och det som är intressant för forskningen och vetenskapen i Sverige - och där vi kan använda de styrkor vi har. Det handlar också om att ta oss an den största utmaningen, som jag ser det, och den rör faktiskt vår egen planet. Det är klimatutmaningen. Innan det är dags att bemanna rymdfärder till Mars eller till och med kolonisera Mars tycker jag nämligen att vi behöver använda rymdverksamheten för att förbättra villkoren på vår egen planet.
Därför har klimatarbetet fått en väldigt stor plats i den svenska rymdstrategin. Genom jordobservationer kan vi nämligen få möjlighet att utforska det vi faktiskt inte riktigt har klarat av hittills, det vill säga följa de klimatförändringar som nu sker i alltmer dramatisk takt. Det handlar om att se hur plasterna i våra stora världshav, vilket har blivit ett hot, rör sig och vad vi kan göra åt detta. Med det ser jag också att vi behöver bli bättre på att använda de data som nu genereras i stora mängder både från stora satellitprogram och, i framtiden, från mindre satelliter i omloppsbana.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför ser jag detta som absolut prioriterat, och när jag ska välja är det just områdena jobb, skola och klimat som vi fokuserar på i rymdverksamheten. Att öka anslaget för att sätta folk på Mars ligger inte i regeringens intresse just för tillfället.