Herr talman! När krav på kassaregister infördes i handeln minskade skattefelet. Skatteverkets revisioner visar att effekten på skattefelet uppskattats till i genomsnitt ca 20 000 kronor för mindre företag inom kontantbranschen.
Samtidigt har kassaregisterlagen inneburit en snedvridning av konkurrensen som har missgynnat den fasta handeln. Dessutom innebär de undantag som har gjorts för torg- och marknadshandel att kontrollmöjligheterna är betydligt begränsade i förhållande till den fasta handeln med krav på kassaregister.
I Sverige har vi en lång tradition med marknader, och kommer man från Småland som jag gör finns det många marknader att välja på. Under förra året var vi från Sverigedemokraterna ute på många marknader och informerade om vårt partis politik. Då passade jag även på att prata med ett antal marknadsknallar om det kommande lagförslaget om kassaregister.
Jag fick då höra många åsikter om hur marknadshandeln förändrats under åren och hur spelreglerna ändrats på grund av många nya marknadsknallar. Samtidigt uttryckte många sin oro för den nya lagen, kanske inte så mycket för de kostnader som kommer att uppstå för hårdvaran utan mer för de praktiska problem som sannolikt kommer att uppstå i fråga om service till kunderna.
Samtidigt fanns det också en förståelse för grunderna till att kassaregisterlagen även skulle omfatta torg- och marknadshandeln.
Nu är jag dock inte lika negativ till de konsekvenser som målas upp av företrädare inom branschen om kassaregisterlagen införs. Det kommer utan tvekan att gynna de seriösa företagarna. Jag är övertygad om att marknadsbesökarna inte slutar att åka till marknaderna bara på grund av denna lag. De kommer säkerligen att handla lika mycket även i fortsättningen, kanske till och med lite mer när de nu även kommer att få kvitto på sina inköp.
Det finns också ett undantag för de mindre handlarna som i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster, som det står och som nämndes tidigare.
Herr talman! Det är aldrig ett lätt beslut att strama åt reglerna för en bransch. Men ibland kräver omständigheterna att man fattar beslut som inte alla uppskattar. Det handlar även om ett rättviseperspektiv mellan olika typer av handel.
I detta fall har vi landat i ståndpunkten att fördelarna överväger de nackdelar som kommer att uppstå.
I propositionen från regeringen kan man läsa följande:
Det övergripande syftet med kassaregisterregleringen är att skydda seriösa företag från illojal konkurrens från mindre seriösa företagare och öka legitimiteten för skattesystemet.
Herr talman! Innebär det att regeringen anser att utländska företagare är mer seriösa än svenska företagare? På något annat sätt går det inte att tolka regeringens proposition, där det framgår att man vill undanta utländska företag som saknar fast driftsställe i Sverige från kravet på kassaregister.
Skatteverket har i sin hemställan till regeringen föreslagit att utländska företag som saknar fast driftsställe i Sverige ska använda kassaregister i samma utsträckning som svenska företag. Jag delar Skatteverkets uppfattning i denna del. Eftersom utländska företag kan vara undantagna från beskattning enligt inkomstskattelagen men i många fall har redovisningsskyldighet för mervärdesskatt finns det även ett behov av kassaregister för utländska företag.
Framför allt anser jag dock att det handlar om en rättvisefråga, i flera avseenden. Det gäller de ekonomiska villkoren för kostnader för inköp och underhåll av kassaregister. Det gäller också att arbetsvillkoren ska vara lika, det vill säga att det extra arbete som kassaregisterkravet innebär givetvis också ska drabba utländska företag. Kundservicen, till exempel när det gäller kvitto, ska vara lika oberoende av om det gäller ett svenskt företag eller ett utländskt. Hur kommer kunderna att uppleva att få kvitto från svenska företag men inte från utländska?
Det är en självklarhet att företagare ska ha samma lagkrav om försäljning sker i Sverige och dessutom inom samma bransch. Utländska företag ska inte ha någon gräddfil i torg- och marknadshandeln i Sverige. I min enfald har jag föreställt mig att vårt medlemskap i EU ska trygga just dessa förhållanden, men när jag läser remissvaren får jag uppfattningen att det är det motsatta. Svenskt Näringsliv anser att en utvidgning till utländska företag troligtvis inte är möjlig med anledning av EU-rätten. Man slutar aldrig att förvånas över EU-lagstiftningen.
Det finns ju en del andra exempel också. När det gäller ROT och RUT har riksdagen beslutat att det bara ska gälla arbeten som utförs i Sverige, men också där tycks EU-rätten lägga hinder i vägen. När det gäller de trängselavgifter som har införts i Göteborg slipper utländska chaufförer än så länge dessa avgifter, vilket snedvrider konkurrensen.
Herr talman! Risken är stor att detta undantag för utländska företag kommer att skapa incitament för företag att flytta ut från Sverige bara för att undvika kassaregisterkravet, eller att utländska företag ser en konkurrensfördel på den svenska marknaden och att deras andel i Sverige därmed kommer att öka. Om detta undantag för utländska företag inte tas bort finner jag att risken är stor att vi inom en snar framtid får återkomma till denna fråga i riksdagen.
Från Sverigedemokraternas sida anser vi att utländska företag inom torg- och marknadshandel ska ha samma skyldigheter att använda kassaregister som svenska företag.
Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till vår reservation nr 3. Som lite extra information vill jag dock säga att eftersom det vid justeringen blev ett samgående med S och V även på MP:s motion är det mycket möjligt att vi om vi inte får bifall för vår egen reservation kommer att stödja också reservation nr 2.