Herr talman! Jag ska inte vara så långrandig. Jag har en ganska enkel fråga som väcktes när Annika Eclund sade att det räcker att man bara har lite erfarenhet av att ha varit med barn.
Tycker du att det är rimligt att vi lägger samhälleliga resurser på verksamheter där man ställer knappt några krav alls på att följa någon läroplan eller ställa höga krav på personal? Är det verkligen rimligt att vi lägger pengar på sådant, samtidigt som ni här med näbbar och klor kämpar emot att göra en satsning på barnomsorg på obekväm arbetstid? Är det rimligt att göra den typen av satsningar på sådant som inte styrs av några som helst krav, att i princip en au pair skulle kunna köra i gång en verksamhet?