Fru talman! Nej, det är jag faktiskt inte. Det är viktigt att vi ser att många människor kan vara viktiga i ett barns liv. Pappa och mamma är viktiga. Ibland försvinner mamma, och pappa med andra människor blir viktiga. Ibland är det pappa som försvinner. Det händer oftare - det vet vi.
Vi har lagt fram förslag för att göra pappor betydligt mer närvarande. Ett sådant förslag är att man tar lika ansvar, ett individuellt ansvar, när barnet föds, växer upp och är litet genom en delad föräldraförsäkring. Nu är det mammorna som tar ansvaret på grund av traditionella könsroller och en ojämlik arbetsmarknad. Då knyter inte papporna banden från det att barnen är små. Det är ett av skälen till att pappor försvinner lättare vid skilsmässor.
Jag tror inte att rätten till insemination för ensamstående föräldrar kommer att innebära en explosion där pappor inte spelar någon roll. Jag tror att det handlar om vilken politik vi har för att öka pappors närvaro. Jag tror också att vi behöver bredda politiken. Barn kommer att växa upp i regnbågsfamiljer med fyra föräldrar. Vi måste anpassa lagstiftningen till det. Att det finns fyra människor som älskar barnet är inte negativt.
Det gäller att skapa ett samhälle som gör det möjligt att leva tryggt och bra som ensamstående förälder. Vi vet att det politiskt finns betydligt mer att göra än vad vi har gjort i dag. Det gäller till exempel frågor om barnomsorg på obekväm arbetstid så att den ensamstående bättre klarar ett arbete. Det gäller att se över att de ensamstående föräldrar som har det tufft att klara det ekonomiska kan få bättre ekonomiskt stöd. Vi har lagt fram förslag om att en ensamstående förälder vid sjukdom kan få hjälp av en barnskötare hemma. Det finns en rad förslag. Många av de ensamstående föräldrarna har bra arbeten och inkomster, och de kommer att klara sig bra ändå.