Fru talman! Jag tycker också att det är viktigt att gamla synder ska betalas. Jag nämnde i mitt inledningsanförande att det finns ett anslag för sanering av förorenad mark. Vi tar förvisso bort en del. Det är ett av våra tre minus, men det finns ändå pengar kvar. Om det då är så viktigt att betala för sådant som måste skötas och tas ansvar för är jag förvånad, med tanke på den takt med vilken regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern har valt att marksocialisera människors enskilda skog och mark, att man inte har avsatt tillräckligt med pengar för att sköta skogen och marken. Det känns omoraliskt mot människorna och inte minst miljön.
Om vi skulle leka ett slags tävling om vem som är bäst i miljöpolitik genom att bara titta på siffrorna inom utgiftsområde 20 skulle Moderaterna inte vinna kampen just i dag. Det är helt klart.
Under åren sedan 1999 har ni samarbetat, förvisso med gott resultat om jag vore miljöpartist, och ökat anslaget från 1 ½ miljard till 4,2 miljarder. Till vad nytta? Det är fråga om sammanlagda kostnader för enskilda där skatterna har höjts, där den egna ekonomiska situationen har försämrats, där de sociala förutsättningarna har försämrats och de få faktorer som är så viktiga för att ta miljömässigt ansvar har försvunnit. Fokus står nu återigen på högre skatter, sämre villkor för företagare, sämre möjligheter att få en anställning, arbeta och leva på en egen lön.
Du ställer frågan till oss om hur framtiden ska se ut. Ja, vi är en enad allians, och vi är rätt trygga i var vi står i de stora frågorna. Det kommer att påverka även miljön. Moderaternas bärande punkt är inte alltid marknaden. Här är det balansen mellan ekonomin och det sociala för ett bra miljömässigt arbete.