Fru talman! I dag debatterar vi lagstiftning inom
ett helt nytt område; den postala infrastrukturen. För
att tågen skall kunna komma fram krävs det järnvä-
gar. För att bilar och bussar skall komma fram krävs
det vägar. Flygplanen behöver flygplatser och farty-
gen behöver hamnar och farleder.
I likhet med de andra formerna av kommunikation
behöver också den postala kommunikationen en in-
frastruktur. Sedan postmarknaden avreglerades 1993
har det tillkommit ca 70 företag förutom Posten AB
som bedriver postverksamhet. Möjligheterna för
dessa att verka bygger bl.a. på tillgången till den
postala infrastrukturen. Frivilliga överenskommelser
har inte alltid visat sig vara en helt framkomlig väg
för att uppnå konkurrensneutral tillgång till denna
infrastruktur. Därför har regeringen nu lagt en propo-
sition om postal infrastruktur på riksdagens bord.
Med begreppet postal infrastruktur menar vi i dag
postnummersystemet, postboxar, eftersändning av
post och adressändringar. Jag säger "i dag" eftersom
utvecklingen även inom det här området går väldigt
fort. Just därför har regeringen i sin proposition inte
föreslagit att man skall lagstifta om definitionen.
Miljöpartiet, ivrigt påhejat av de borgerliga partierna,
tycker emellertid att detta skall ske.
Vi socialdemokrater har tillsammans med Väns-
terpartiet en reservation mot detta. Om vi i dag skri-
ver in en definition av den postala infrastrukturen i
lagen kommer verkligheten med all säkerhet ganska
snart att ha rusat ifrån oss och inte längre stämma
överens med lagstiftningen. Däremot förutsätter vi att
postnummersystemet kommer att bestå för överskåd-
lig framtid. Därför kan vi lagstifta om en definition av
detta i postlagen.
Vi beslutar också att regeringen bemyndigas utse
en postoperatör som skall tillhandahålla och förvalta
postnummersystemet. Denne postoperatör skall också
tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. Det
finns i dag bara en operatör som uppfyller det kravet,
och det är Posten AB. De har också den nödvändiga
kunskapen om det här systemet.
Miljöpartiet har tillsammans med Moderaterna,
Kristdemokraterna och Folkpartiet reserverat sig mot
detta. De erkänner i och för sig att det förslag som vi
socialdemokrater har lagt fram är ett steg i rätt rikt-
ning, men de menar att önskemålet om största möjli-
ga konkurrensneutralitet kräver en annan lösning. De
här partierna vill i stället använda huvudförslaget i
Post- och Telestyrelsens utredning, som innebär att
PTS får beslutanderätt över det system som svarar för
förvaltning.
Vi tycker också att det är viktigt att postnummer-
systemet görs tillgängligt för alla operatörer. Därför
ger vi i förslaget PTS en vetorätt mot ändringsförslag.
Dessutom har vi skrivningar om att alla berörda skall
ha bra information i god tid innan ändringar görs. Vi
tycker att det här är fullt tillfredsställande och att vi
därför skall vänta med att ta ytterligare steg innan vi
har utvärderat hur det här kommer att fungera.
I det här betänkandet slås det också fast att för-
valtaren av postnummersystemet skall vara skyldig
att på andra postoperatörers begäran tilldela dessa
postnummer för postboxanläggningar. Samtidigt
införs en regel om att alla operatörer är skyldiga att
möjliggöra att försändelser kan nå allas postboxar.
Villkoren för detta skall vara skäliga, konkurrens-
neutrala och icke-diskriminerande i förhållande till
vad operatören tillämpar för sin egen verksamhet.
PTS får en roll som medlare om operatörerna inte
kommer överens. De här förhandlingarna får inte bli
långdragna. PTS kan därför också utfärda föreläg-
ganden om reglerna inte efterlevs. Regeringen säger i
sin proposition att den kommer att följa denna fråga,
så jag kan lova såväl Moderaterna som Kristdemo-
kraterna, som har reserverat sig i frågan, att regering-
en följer detta och ser till att lagen efterlevs.
Fru talman! En utskottsmajoritet bestående av fem
partier har drivit igenom att regeringen skall utreda på
vilket sätt verksamheten i Svensk adressändring AB
skall bedrivas och redovisa sitt ställningstagande i
frågan för riksdagen snarast möjligt. Vi socialdemo-
krater slår i vår reservation i likhet med regeringen
fast att det är angeläget att Svensk adressändring AB
uppträder konkurrensneutralt i förhållande till anslut-
na tillståndshavare. Men vi tycker nog att det först
bör prövas om det går att nå detta syfte genom för-
handlingar och frivilliga överenskommelser om in-
flytandefrågor m.m. mellan tillståndshavarna. PTS
bör ges i uppdrag att medverka i förhandlingarna och
redovisa resultatet av dessa för regeringen.
I vår reservation betonar vi dessutom att uppdra-
get bör utformas så att det åligger tillståndsmyndig-
heten att klargöra vikten av att långsiktiga och hållba-
ra överenskommelser uppnås. Annars måste alternati-
va lösningar övervägas för att tillgodose intresset av
stabila förhållanden för denna del av infrastrukturen.
Uppdraget bör tidsbegränsas och inte utsträckas allt-
för långt i tiden. Det betyder att det skall redovisas
senast år 2001. Det tycker jag ger alla en chans nog så
snart.
Även eftersändningen av post utanför eget distri-
butionsområde bör man klara av genom att förhandla
fram avtal. Även i detta sammanhang får PTS åter-
komma till regeringen och riksdagen om det inte
fungerar.
Fru talman! Konkurrenssituationen på postmark-
naden, som det också finns en reservation om, be-
handlades ju senast i fjolårets postbetänkande. Jag vill
ändå i sammanhanget påpeka att det åligger PTS att i
samband med sin årsredovisning bl.a. redovisa kon-
kurrenssituationen inom postområdet, särskilt i fråga
om hinder för marknadstillträde. Förutom PTS ansvar
på området har Konkurrensverket givit ut två rappor-
ter med uppföljningar på avreglerade marknader i
Sverige. Härtill kommer att regeringen avser att följa
utvecklingen på postområdet i dess helhet, vilket
anges i propositionen. Det finns alltså fler som följer
konkurrenssituationen.
Med tanke på den relativt korta tid som har gått
sedan postlagen trädde i kraft och med tanke på
postmarknadens unika karaktär, tycker jag att de
förändringar som har skett är långtifrån obetydliga.
Det förslag som vi nu debatterar kommer också att
underlätta konkurrensen ytterligare.
Fru talman! I fråga om kravet på en högre ambi-
tion när det gäller nattbefordran följer vi ett EU-
direktiv. Sedan är det en självklarhet att det är upp till
varje operatör att sätta sina egna mål. Det är väl ett
bra inslag i konkurrensen mellan de olika företagen.
På en fri marknad finns det flera incitament för ope-
ratörerna att sträva efter att uppnå en högre nivå,
framför allt i förhållande till sina konkurrenter. Det är
väl precis detta som är meningen med konkurrens, att
man skall sträva efter att bli bättre än de andra.
Avslutningsvis vill jag påpeka vad som gäller för
post i glesbygd. Av betänkandet framgår det att denna
fråga kommer att behandlas i den regionalpolitiska
utredningen. Vi socialdemokrater anser att det är
viktigt att alla landets invånare, oavsett var de bor,
har tillgång till en bra postservice. Staten har tagit sitt
ansvar för detta genom att riksdagen har antagit
postlagen. I den anges övergripande mål i form av en
samhällsomfattande posttjänst. Och i Postens tillstånd
framgår klart och tydligt att antalet hushåll som inte
har daglig postservice inte får öka.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservationerna 3 och 5 och i övrigt till utskottets
hemställan samt avslag på övriga reservationer.