Fru talman! I dag ges tolkhjälp i svenska brottmålsdomstolar om språkkunskaper i svenska saknas. En åtalad som blir dömd i ett brottmål kan bli skyldig att ersätta staten för kostnader för försvarsadvokat och målsägandebiträde. Men kostnader för tolk på främmande språk betalas dock nästan uteslutande och undantagslöst av allmänna medel även då den åtalade fälls.
Samtidigt som dagens massinvandring skapar ett alltmer splittrat samhälle, med stora grupper i befolkningen som lever i utanförskap och utan tillräckliga språkkunskaper, skenar brottsligheten och kostnaderna för tolkning i brottmål.
Enligt Domstolsverkets årsredovisning för år 2012 ökade myndighetens utgifter för tolkkostnader från 49 miljoner till 61 miljoner åren 2011-2012. Det är en ökning med närmare 25 procent på bara ett år. År 2006 låg utgifterna för tolkar på 21 miljoner. Det är en ganska anmärkningsvärd ökning.
Fru talman! Personer som begår grova brott kostar redan enskilda offer och samhället enorma belopp årligen. Att de också ges särskilda gratisförmåner är en orättvis ordning som inte minst bidrar till att urholka vårt välfärdssamhälle.
Man skulle dessutom kunna tro - jag har åtminstone trott det tidigare - att den som invandrar till Sverige och begår ett grovt brott också är tvungen att ersätta samhället för de kostnader som uppstår och då inte minst tolkkostnaderna. Man har trots allt valt att begå ett brott. Någon gräns för den svenska naiva frikostigheten borde det väl ändå finnas, kan man tycka.
Samtidigt måste naturligtvis alla som åtalas för brott kunna följa rättegången på ett språk de förstår. Det är en självklarhet, och jag har naturligtvis inte någon annan uppfattning. Det handlar om rättssäkerhet. Därför måste tolkhjälp kunna finnas tillgänglig. Men jag anser att om man som utlänning eller invandrad begår ett brott, då måste man räkna med att brottslighet inte är gratis.
Jag anser därför att samtliga åtalade - svenska medborgare eller utländska - som är föremål för rättegång i Sverige och som nyttjar tolkhjälp vid fällande dom bör göras skyldiga att ersätta kostnader som har uppstått för deras tolkbehov. Med tolkbehov menar jag i detta fall inte sådana tolkbehov som till exempel funktionshindrade kan ha, utan endast främmande språk.
För att detta nya system inte ska drabba utländska turister som till exempel av oaktsamhet eller okunskap har gjort sig skyldiga till smärre förseelser bör, menar jag, betalningsskyldigheten begränsas och endast gälla gärningsmän som har dömts för så grova brott att det ger fängelsestraff.
Jag yrkar härmed bifall till reservation 1 i betänkandet.