Fru talman! Jag blev lite överraskad när jag hörde Socialdemokraternas representant tala om hur skicklig den tidigare regeringen var på att förhandla om EU:s långtidsbudget. Vi som var med på den tiden och satt i EU-nämnden kommer ihåg hur det gick till. Vi kommer ihåg hur Socialdemokraterna då lade sig platt och aktivt röstade för EU:s återhämtningsfond, som kommer att kosta Sverige netto ett antal tiotal miljarder kronor fram till att återhämtningsfonden har löpt ut.
Hur är tongångarna informellt i diskussionerna i Europeiska rådet om detta? Har man lärt sig någon läxa av återhämtningsfonden, som kommer att kosta en allt större del av EU:s budget i form av stigande räntebetalningar och liknande? Har man lärt sig läxan att detta att låna upp pengar gemensamt för att slå ut dem över medlemsländerna inte är en särskilt bra idé, eller finns det fortfarande drömmar bland ledamöter i Europeiska rådet om att starta nya projekt?
Jag har en annan fråga gällande skriverier som vi har sett i tidningarna de senaste dagarna om samtal i Europeiska rådet om hur, när och i vilken omfattning man ska ha diplomatiska kontakter med Ryssland. Vissa verkar ha sprungit lite i förväg, och det finns kritik mot att det går för snabbt. Man måste vara noga med när detta ska ske och vem från EU som ska sköta de diplomatiska kontakterna. Har statsministern något att tillföra i den frågan?