Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till so-
cialministern.
Om jag som förälder märker att mitt barn har nå-
gon form av problem eller är sent utvecklat eller om
någon i förskolan upptäcker detta är det mycket vik-
tigt att mitt barn mycket snart får vård och hjälp och
blir undersökt av barnhabiliteringen. Men om man,
som jag gör, bor i Blekinge är väntetiden för att få
barnet undersökt och diagnostiserat mellan ett och ett
halvt och två år.
Under väntetiden får jag som förälder gå med
ständig oro och ovisshet. Eventuell behandling och
träning kan ju inte sättas in förrän jag fått mitt barn
undersökt. Därför utgår jag från att behandlingen ger
sämre resultat än om det hade gått något snabbare.
Så till min fråga till socialministern - visserligen
är detta en landstingsfråga men det är också en
mänsklig fråga: Är detta rimligt?