Herr talman! Det torde vid det här laget vara rätt
väl empiriskt belagt att de stora brister i finansiering-
en av utgifterna som rådde vid vårt regeringstillträde
hade förödande effekter på tillväxtkraften. Räntenivån
var sådan att en utveckling av investeringar och till-
växt var i det närmaste omöjlig. Det är inte förrän vi
genom en kombination av utgiftsnedskärningar, skat-
tehöjningar och avgiftshöjningar har sett till att en
budgetbalans finns i sikte som vi nu börjar få effekter
på räntorna. Det är i sin tur en nödvändig förutsättning
för att få till stånd den tillväxt som vi nog kan vara
överens om är alldeles oundgänglig för att få ordning
på sysselsättningen.