Fru talman! Gärna det, Lars Tobisson! Lars To-
bisson för här resonemanget som om han inte hade
lyssnat på eller kände till den diskussion som vi hade
i den ekonomiska debatten för två veckor sedan. Om
man läser i finansutskottets betänkande ser man att vi
gör bedömningen att det grovt räknat handlar om en
tillväxt som blir någon halv procent lägre i förhållan-
de till budgetpropositionen. Detta är alltså ingen ny-
het. Det här hade vi uppe i våra diskussioner i ut-
skottet. Det finns redovisat i betänkandet. Det var en
central del i den debatt som fördes från olika håll.
Sedan är det så lyckligt att den internationella för-
svagning som sker framför allt påverkar exportsidan i
Sverige. Effekterna på de offentliga finanserna blir
inte lika direkta som om det hade varit t.ex. en för-
svagning av den privata konsumtionen. Den privata
konsumtionen utvecklas stabilt och bra för närvaran-
de.
När det gäller Ekonomistyrningsverkets prognos
bör det understrykas att det inte är fråga om en eko-
nomisk-politisk prognos på vanligt sätt utan till stora
delar en mekanisk framräkning utifrån vissa speciella
antaganden.
Jag minns ju hur Riksrevisionsverkets generaldi-
rektör inför utskottet förde en diskussion omkring
huruvida man över huvud taget skulle kalla detta för
en prognos eller om man skulle använda ett annat
uttryck för att markera att resultatet av det här blir
väldigt beroende av mekaniska framräkningar på de
antaganden man gör.
Vi kan t.ex. ta kronans kurs. Man utgår från vad
kronans kurs var vid ett visst datum. Sedan räknar
man som om kronans kurs blir exakt densamma över
hela det kommande året. Det är klart att det finns ett
antal sådana orealistiska antaganden. Det här är vis-
serligen ett material som vi använder oss av, men vi
kan inte ta slutresultatet för givet. Man skall inte
övertolka detta.