Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till att tala via talmannen.
Det är helt riktigt att varje parti har sin ingång och lämnar sina reservationer, som ledamoten säger. Det var otvivelaktigt så även under förra mandatperioden. Där kan jag ge ledamoten rätt. Vi kristdemokrater tyckte inte alltid exakt likadant som andra partier. Men i det här ärendet, liksom i föregående och efterföljande ärende i dagens debatter i kammaren, har vi en gemensam linje. Vi har rett ut det.
Det jag talade om är att det spretar på oppositionssidan i det här ärendet. Man går till val på sin egen politik – helt korrekt. Men om man vill presentera ett realistiskt regeringsalternativ behöver man hitta samarbeten. Det lyckades vi också göra i många reservationer under förra mandatperioden, trots att vi satt i opposition.
Jag kan konstatera att det finns en skiljaktighet när det gäller vad vi lovar. På vår planhalva har vi tagit de svåra frågorna och hittat vägar fram. Är vi överens om allt? Får vi kristdemokrater alltid som vi vill? Nej, men vi tar beslut som för Sverige framåt och som är nödvändiga för Sverige.
Frågan om kvittningen lägger jag med varm hand i min gruppledares händer att lösa. Det handlar om ett handslag, och handslaget ska ges och hållas. Jag har stort förtroende för att gruppledarna i Sveriges riksdag ser till att både jag och Gustaf Lantz framöver kan vara lediga när vi har behov av det.