Herr talman! De budgetramar som röstades ned den 3 december och den budget som har fallit innehöll kloka satsningar på en förstärkt välfärd, förbättringar för dem med störst behov och minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män.
Det var en budget som var bra för ensamstående föräldrar - det är oftast en ensamstående kvinna - som fick ett förstärkt underhållsstöd. Den som har två barn får 600 kronor i månaden. Det gör att barnen kanske kan få både vinterstövlar och vinteroverall i stället för det ena eller det andra. Att barnens mediciner är avgiftsfria gör att alla barn kan få den vård och den behandling som de behöver oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.
Sänkt skatt för de fattigaste pensionärerna och höjt bostadstillägg för dem spelar också en stor roll för många människor i deras vardag.
Slopad bortre gräns i sjukförsäkringen, höjd a-kassa, fler anställda i äldreomsorgen och höjd grundnivå i föräldraförsäkringen är bara några exempel på de förbättringar som nu inte blir av. Det är exempel på de områden där vi hade de riktigt stora skillnaderna mellan den budget regeringen har förhandlat fram med Vänsterpartiet och den budget som nu gäller.
De stora budgetskillnaderna låg inte på vårt område, men visst ser vi skillnader här också. Jag tänker kommentera några få av dem.
Sametingets övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur, ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Precis som Agneta lyfte fram tidigare är det en parlamentariskt vald församling - man väljs vart fjärde år.
Vi kan se hur den samiska kulturen utsätts för ganska stora påfrestningar. Det senaste året har det varit flera konflikter med gruvdrift kontra samisk traditionell näring. Det finns många sätt att ta itu med det, och lite mer pengar till Sametinget påverkar inte den saken. Där borde vi snarare se till att vi ratificerar ILO-konvention 169, precis som Norge redan har gjort.
Men vi kan förstärka möjligheterna för Sametinget att verka för det man är satt att göra. Det förbättrar ändå deras möjligheter att få sin kultur känd hos andra och känd i en bredare befolkning. Det gör också att det finns större möjligheter för de näringarna att hävda sig gentemot andra starka ekonomiska intressen.
I stora konton kan 2 miljoner verka lite, men Sametinget har för sin verksamhet 38 miljoner i dag. 2 miljoner gör en stor skillnad, och det kan verkligen påverka de valdas möjligheter att fullgöra sina uppdrag på ett bra sätt.
Angående länsstyrelseanslaget är det ett bra förslag med 25 miljoner mer för att bland annat öka skyddet av värdefull natur och förstärka miljötillsynen och det strategiska miljöarbetet. Det är bara sorgligt att det inte heller blir av, med tanke på den budget som nu har fallit. Veronica återkommer till det senare.
Eftersom dessa ramar har fallit deltar vi inte i det beslutet. Det finns mer man kan säga runt det, men jag stannar där.
I detta betänkande behandlas också en del motionsyrkanden från allmänna motionstiden, och Vänsterpartiet har i det sammanhanget tre reservationer. Jag står självklart bakom alla tre, men jag väljer att yrka bifall bara till reservation nr 2 om insyn i kungliga hov- och slottsstaten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
En likartad reservation behandlades förra mandatperioden, och då togs det ett beslut om att diskutera med hovet om att få en tydligare redovisning av hur pengarna används. Vår uppfattning är att det är alltför luddigt. Vi tycker att det borde vara en tydlig åtskillnad mellan de olika pengarna och hur de används, vad som är anslagen till det som är monarkens uppdrag och inte.
Ska man någon gång få en skillnad och komma vidare i det här måste man börja med att försöka reda ut vilka pengar som finns var, och då måste man också bestämma sig för att man vill ha en ökad insyn. Som det är nu går det inte att komma framåt eftersom hovet är något slags märklig hybrid. Det är ju ingen myndighet, och vi kan egentligen inte besluta. Men vi kan börja med att utreda hur det skulle kunna se ut.
Jag yrkar bifall till den reservationen.
Vi tycker också från Vänsterpartiets sida att det vore högst rimligt att man såg till att ha en bra jämställdhetskompetens i utrikesförvaltningen på våra ambassader. Man borde göra mer jämställdhetsanalyser. Vi ser att kvinnor är de som drabbas när det är konflikter i olika länder, och vi tycker att det är rimligt att man har möjlighet att göra ett bra jobb på den fronten.
Sedan tycker vi att det vore lämpligt att man i Regeringskansliet samlade landsbygdspolitiken på ett tydligt, strategiskt sätt, men vi tänker inte yrka på den reservationen.
Jag yrkar bifall till reservation nr 2.