STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
Herr talman! Jag börjar med det som konkret rör utgiftsområde 1, nämligen anslaget till Regeringskansliet. Jag tycker att det besked som vi fick från regeringens tjänstemän var ganska tydligt.
För det första: De kände till att Alliansen hade aviserat besparingen redan i våras och var därmed förberedda på att det kunde bli en besparing på Regeringskansliet på i storleksordningen 200 miljoner kronor. De hade alltså börjat vidta åtgärder.
För det andra: Vi fick beskedet att personalomsättningen i Regeringskansliet generellt sett är ganska hög, vilket innebär att det inte tar så lång tid att anpassa personalvolymerna till ett något minskat anslag.
Låt mig också påminna om att det handlar om en minskning från ungefär 6,9 miljarder till 6,7 miljarder. Det är alltså inte fråga om någon drastisk besparing. Sedan är det naturligtvis Regeringskansliets sak att återkomma med vad detta konkret innebär.
Vad gäller frågan om drivkrafter för arbete är det så att om man beskattar arbete hårdare blir människor mindre benägna att arbeta. Det är väl belagt i forskningen. Det här handlar inte enbart om att gå från arbetslöshet till arbete, utan det handlar om livets alla skiften. Vi fattar ständigt beslut om huruvida vi ska välja ledighet eller arbete eller ta ett mer ansvarsfullt arbete i stället för ett enklare med lite lägre lön. Då är det viktigt att det i varje sådant skede finns en drivkraft som gör att vi väljer att ta det mer ansvarsfulla arbetet, kanske väljer att växla in övertid i pengar i stället för i ledighet och så vidare. Det är sådant som tillför ekonomin extra resurser, ger drivkrafter och ger extra skatteintäkter. Det är viktigt generellt sett att inte beskatta arbete hårt.
Jag vill påpeka att Sverige oavsett de förändringar som vi nu diskuterar hör till de länder som beskattar inkomster av arbete hårdast i världen.