Herr talman! Vad gäller frågan om inkomstklyftor visar det mått som man brukar använda på inkomstskillnader, den så kallade Gini-koefficienten, att inkomstskillnaderna i Sverige knappt har ökat alls under alliansregeringens åtta år. Däremot ökade de ganska påtagligt under de tolv år som Socialdemokraterna styrde - större delen av tiden med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Då såg vi ökade klyftor, men under de senaste åtta åren har vi knappast sett några sådana alls.
Fattigdomen, mätt med de mått som EU använder, har också minskat i Sverige under alliansregeringens tid. Jag tycker därför att vi ska vara varsamma med att tala om att vi är chockerade. Om man tittar på alla de mätningar som görs av fattigdom i världen, fattigdom i EU, inkomstskillnader i världen och inkomstskillnader i EU ser man att Sverige hör till de länder som har absolut lägst fattigdom och absolut minst inkomstskillnader.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
Det är naturligtvis någonting som i grunden är bra; det är bra att vi har ett samhälle som håller ihop och där alla människor har en chans att försörja sig och att leva ett gott liv. Det finns människor i vårt land som lever i ekonomisk utsatthet. Dem har vi naturligtvis ett ansvar för att hjälpa, men generellt sett är Sverige ett land med små klyftor och små inkomstskillnader.
Låt mig, vad gäller Regeringskansliet, konstatera att vi inte fick några preciserade beskrivningar exakt av hur varje krona skulle hämtas in. Men vi fick inte heller några preciserade beskrivningar av vad den uteblivna anslagsökningen på 2 miljoner till Sametinget skulle användas till. Det framstod som ganska oklart vad regeringen hade avsett med denna ökning. Vi föreslår en uppräkning för Sametinget med index, alltså med pris- och löneomräkningen, men inte någon extra satsning. Jag såg inte heller något argument för denna satsning.