Fru talman! Jag skulle vilja svara så här till Lars
Lilja. Eventuella farhågor kan man lösa lagstiftnings-
vägen oavsett vilket alternativ det gäller. Det natur-
ligtvis viktigt att man har lika villkor och att det är
rättvist för konsumenten, men det är också väldigt
viktigt att man har likartade villkor för de små och de
stora företagen. Det som har varit tidigare har verkli-
gen inte gynnat de små företagen.
Vad gäller fonduppbyggnad osv. handlar rättvisa
och lika villkor som jag ser det också om att de små
betalar in till fonden i relation till sin verksamhet. Det
innebär att de större företagen, som också har ett
större risktagande, ska vara med och ta ett större
ansvar. Det ser inte jag som någon lösning alls.
Det viktiga är konsumentskyddet och att vi fak-
tiskt kan lösa det på ett enklare sätt än det som dagens
system bygger på. Att Kammarkollegiet då skulle
göra individuella beräkningar på vad varje företag
skulle avsätta i resegaranti är som jag ser det lite
osäkert, även om man hänvisar att man kan överklaga
Kammarkollegiets beslut.
Varför inte ändå se lite närmare på det här? De
farhågor som eventuellt dyker upp kommer man att
kunna klara lagstiftningsvägen.