Fru talman! Vi debatterar näringspolitik i dag, och för mig handlar den i grund och botten om varje människas möjlighet att förverkliga sina idéer och drömmar. När var och en har den möjligheten skapas också större möjligheter för varje människa att växa, och det får naturligtvis som följd att hela samhället kan växa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Just därför blir jag glad när jag går igenom regeringens politik. Man lägger stor vikt vid att alla ska få den här möjligheten och chansen. Man har särskilt fokus på kvinnors, ungas och nyanländas företagande och på sociala företag. Jag tycker att det säger någonting om regeringens syn på företagande och på näringspolitik som sådan. Det här gör man systematiskt i budgetar, regleringsbrev och direktiv till myndigheter och statliga bolag. Det är en bra grund, tycker jag.
Nästa fråga jag vill gå in på, fru talman, är klimatfrågan. Regeringen har tydligt pekat ut att man ser klimatutmaningen som en av de viktigaste samhällsutmaningar vi har men också som en möjlighet som man kan kombinera med till exempel en aktiv och exportfrämjande näringspolitik.
Jag hade glädjen att kunna besöka SSAB häromdagen. Jag fick en rundvisning och en presentation om företagets arbete med fossilfri stålproduktion. Det var en väldigt inspirerande dag, och jag lärde mig mycket nytt. Inte minst såg jag hur taggade SSAB är på den omställning som nu krävs och att de dessutom ser den inte bara som ett problem och en utmaning utan som en möjlighet och en exportmöjlighet inför framtiden.
SSAB har alltså som mål att bli helt fossilfria i sin produktion och driver, tillsammans med LKAB och Vattenfall, ett pilotprojekt på det temat. Det är inspirerande att se att det nu även från näringslivet kommer tydliga initiativ i denna riktning.
Jag vill stanna upp lite här och nämna några av de satsningar som regeringen har gjort på detta område, som handlar om att gifta ihop klimatutmaningen med en aktiv näringspolitik.
Det första som ska nämnas är den särskilda satsning vi gör på den tunga industrin, Industriklivet. Det var väldigt inspirerande att se när SSAB, LKAB och Vattenfall gick ut med den här satsningen, som handlar om fossilfritt stål. De sa då: Vi vill göra detta, vi vill satsa, men vi kommer att behöva stöd från staten. Kort därefter visade regeringen att man var villig att vara med och satsa på detta, och man har nu infört Industriklivet.
Vidare har man strategin Smart industri, som har fokus på framtidens utmaningar och möjligheter: digitalisering, innovation och hållbar produktion i stort.
Vi har naturligtvis Klimatklivet, som är en förutsättning för att bygga ut laddinfrastruktur på landsbygden och i städer.
Vi har Nationella innovationsrådet, där statsministern själv är ordförande, med hållbarhet och klimat som några av de viktiga frågorna.
Vi har samverkansprogrammen, fem stycken, och regeringens arbete med Testbädd Sverige, Rise, Vinnova och så vidare. Sist men inte minst har vi den stora satsning som också nämnts tidigare i debatten, elektrifiering av fordonsbranschen.
Detta handlar som sagt om att kombinera klimatutmaningen med en aktiv näringspolitik. Det sista jag vill nämna där är satsningen Fossilfritt Sverige, som handlar om att tillsammans med de olika delarna av näringslivet ta fram handlingsplaner för fossilfrihet.
Jag läste om vilka branscher som bara nu under våren kommit fram med handlingsplaner för att bli helt fossilfria. Här kan som sagt nämnas stålindustrin, som just nu har ett pilotprojekt om fossilfrihet, betongbranschen, bygg- och anläggningssektorn, cementbranschen, dagligvaruhandeln, flygbranschen, gruv- och mineralbranschen, skogsnäringen och åkerinäringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Alla dessa har nu under våren kommit fram med handlingsplaner för att bli fossilfria. Detta är ett arbete som görs tillsammans med regeringens samverkansorgan Fossilfritt Sverige, som har detta som syfte. Detta visar att företagen delar regeringens bild att hållbarhet är en konkurrensfördel och en möjlighet till export framöver.
Jag vill också bara nämna något om miljöskatter, eftersom det redan har nämnts här i talarstolen hur fasliga de verkar vara. Jag tycker att det är en ganska pessimistisk syn att man inte som företagare är villig att betala för sin miljöskuld. Det är klart att vi ska ha en helhetssyn när vi jobbar med skattesystemet. Jag som grön föredrar i grund och botten att man gör en skatteväxling när man inför miljöskatter. Det har vi också gjort i viss mån. Vi har ju till exempel nu infört en flygskatt, och samtidigt drar vi ned på småföretagens kostnader för att anställa den första medarbetaren.
Jag tycker alltså att det är en pessimistisk och defensiv syn att det skulle vara så farligt med miljöskatter. Det handlar naturligtvis om hur man ser på skattesystemet i stort.
Framöver tror jag att vi ska ha ännu mer fokus på just skattepolitiken. Hur kan vi använda skatterna inte bara för att straffa ut det som skadar klimatet utan även för att gynna cirkularitet i företagen, nya affärsmodeller och delningsekonomi i näringslivet? Vi behöver också bli bättre på regelkrånglet, framför allt implementeringen av EU-lagstiftning, och vi måste bli bättre på matchning på arbetsmarknaden och på kompetensförsörjning.
Med detta yrkar jag också bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
(Applåder)