Herr talman! Misstankarna om att inrättandet av
den här tribunalen bara var en bricka i
förhandlingsspelet uttalades mycket tidigt från
många håll. Enligt skrivningarna i både
betänkandet och propositionen bedömer man att
när målet att återställa och bevara fred och säkerhet
i f.d. Jugoslavien har uppnåtts torde det inte längre
finnas grund för att bibehålla tribunalen. Det är just
den skrivningen som inger oro hos så många.
Framför allt inger den en stor oro hos alla de
människor som har råkat ut för övergrepp.
Vi är naturligtvis väldigt intresserade av vilken nivå
som domstolen kommer att lägga sig på. Det skall
bli intressant att se vilka som skall ställas till svars.
Är det enbart de som direkt har utfört brotten, eller
är det även de som är ansvariga, de som har
beordrat brotten, som skall lagföras?
I vår motion säger vi att vi vill att Sverige i FN skall
verka för att domstolen fortsätter att arbeta även
när kriget är slut. I resolutionen, propositionen och
i betänkandet framgår det klart att detta inte riktigt
är avsikten med tribunalen. Vår uppfattning är att
det världen i dag behöver är vetskap om att
världssamfundet inte accepterar den här typen av
brott mot mänskligheten och att krigsdomstolar
med internationella tribunaler är någonting som
borde utvecklas och som borde användas i mycket
större utsträckning. Därför är det så viktigt att
tribunalen inte blir en ''flopp'' och att man i ett
förhandlingsläge inte bara ger amnesti åt dessa
krigsförbrytare.