Herr talman! Bostadsutskottet har vid upprepade
tillfällen understrukit bostadsbidragens betydelse
såsom en del av det bostadspolitiska stödsystemet.
Bostadsbidragen kompletterar de generella
bostadssubventionerna genom att de riktas mot
hushåll med behov av stöd. Ur fördelningspolitisk
synvinkel är inkomstprövade bostadsbidrag det
klart bästa sättet att göra det möjligt att
åstadkomma en god boendestandard även för
barnfamiljer.
Skatteomläggningen och de minskade
räntesubventionerna har otvivelaktigt medfört en
höjning av boendekostnaderna som för vissa
grupper kan vara oacceptabel. Det är viktigt att
detta kan kompenseras genom bostadsbidragen.
I betänkandet BoU16 behandlas framlagda förslag
i proposition 1993/94:144 med berörda motioner.
Dessutom behandlas anslagsförslag i årets
budgetproposition om bostadsanpassningsbidrag.
När det gäller dessa bidrag är utskottet helt enigt
om att tillstyrka regeringens förslag om ett anslag
på 4,9 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Trots den breda enigheten i de stora frågorna när
det gäller bostadsbidragen har till betänkandet
fogats sex reservationer från Socialdemokraterna
och Ny demokrati samt en meningsyttring från
Vänsterpartiet. Vi har även hört en del anföranden
i dessa frågor.
Med anledning av en centermotion föreslår
utskottet att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om möjligheten att bevilja
bostadsbidrag i vissa fall, nämligen då makar lever
åtskilda och den ena maken uppbär kommunalt
bostadstillägg. Om den ena maken varaktigt bor på
servicehus och där uppbär KBT, kan den andre
maken inte samtidigt uppbära bostadsbidrag för sitt
boende, trots att inkomstförhållanden och
bostadskostnader är sådana att bidrag hade utgått
om denne hade betraktats såsom ensamstående.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
inte kan vara rimligt att makar som på grund av
ålders- och sjukdomsskäl varaktigt bor i skilda
bostäder skall behöva ansöka om
äktenskapsskillnad för att bostadsbidrag skall utgå.
Detta måste naturligtvis rättas till.
De mål som riksdagen beslöt om 1987 ligger fast
såsom utgångspunkt för bostadsbidragen. Det
innebär att bostadsbidragen skall skapa möjligheter
för familjer att hålla sig med moderna bostäder med
ett eget rum för varje barn. För att möjliggöra detta
även för dem som bor i nyare bostäder är det
nödvändigt att gränsen för den högsta
bidragsgrundande bostadskostnaden höjs. Dessa
förstärkningar möjliggörs i sin tur genom att
gränsen för lägsta bidragsgrundande
bostadskostnad höjs något. Även inkomstgränsen
för oreducerat bostadsbidrag höjs något i framlagt
förslag. De föreslagna förändringarna av reglerna
för bostadsbidrag till barnfamiljer innebär således
att bidragen till hushåll med de högsta
bostadskostnaderna ökar.
Boverket har under åren 1991--1993 följt upp och
utvärderat bostadsbidragens effekter.
Utvärderingen visar att bostadsbidragen till
barnfamiljer har stor fördelningspolitisk precision
samt att effekterna av denna stödform
överensstämmer med det uttalade syftet med
stödet. I maj 1993 fick de ca 20 % av hushållen som
hade de lägsta inkomsterna ca 30 % av de totala
bidragen. Hälften av bidragen gick till de ca 35 %
av hushållen som hade de lägsta inkomsterna.
Herr talman! Jag kunde inte undvika att under
förstamajhelgen reagera på den talkörsverksamhet
som Vänsterpartiets Gudrun Schyman ägnade sig
åt. Hon påstod att ''hyrorna hade gått upp och
bostadsbidragen ner''. Tyvärr finns ingen ledamot
från Vänsterpartiet här. Antingen är hennes
påståenden ett led i falsk marknadsföring eller
också ren okunnighet. Även Britta Sundin nämnde
att hyrorna hade ökat utan motstycke under denna
mandatperiod. Då kan det vara lämpligt att Britta
Sundin lyssnar. Så här var det.
Redan 1990 ökade hyrorna med 14,2 %. 1991
ökade de med 25,4 %, 1992 med 8,2 %, 1993 med
8,1 % och 1994 med 3,5 %. I år, 1994, har vi den
lägsta hyreshöjningen sedan 1970.
Om vi gör en liten jämförelse med kostnaderna för
bostadsbidragen, finner vi att ökningen under
budgetåret 1991/92 var hela 61 % -- detta såsom en
kompensation för de ökade boendekostnader som
följde av skatteomläggningen. Men även därefter
har bostadsbidragen ökat med 17 % budgetåret
1992/93 och med 16 % budgetåret 1993/94.
Samtidigt som besparingar av de generella
räntebidragen hittills har genomförts med 3,4
miljarder kronor har kostnaderna för
bostadsbidragen ökat med 1,5 miljarder kronor och
för de kommunala bostadstilläggen KBT med ca 2
miljarder kronor. Detta innebär att de sämst ställda
hushållen har kompenserats för ökade
boendekostnader.
Vänsterpartiet anför i sin meningsyttring något om
att reglerna för bostadsbidrag för barnfamiljer bör
kompletteras så att förändringen av barnbidragen --
alltså det sänkta flerbarnstillägget -- i stället
kompenseras genom en höjning av bostadsbidraget
för dessa grupper. Detta är naturligtvis en god
tanke. Såsom kristdemokrat ser jag naturligtvis en
kompensation i förslaget till vårdnadsbidrag, även
om det inte råkar framgå av betänkandet.
Vänsterpartiet föreslår i sin meningsyttring även en
översyn av reglerna för bostadsbidrag vid
skilsmässa. Utskottet finner inte skäl för att
tillstyrka detta förslag, eftersom 15 § lagen om
bostadsbidrag redan nu garanterar båda
föräldrarna, om de inte lever tillsammans, den
bostadsanknutna delen av bidraget. Den ej
bostadsanknutna delen av bidraget tillfaller dock
endast den förälder hos vilken barnet är
mantalsskrivet.
Socialdemokraterna efterlyser i en reservation
resultatet av de överväganden som utskottet och
riksdagen tidigare i ett tillkännagivande förelagt
regeringen om en vidgning av bidragskretsen --
något som redan har nämnts här. Vi vet att sådana
överväganden pågår inom regeringskansliet. Det
handlar ju även om ekonomi och pengar, vilket
finns med i övervägandena. Vi förutsätter att
regeringen i lämpligt sammanhang redovisar sitt
ställningstagande i frågan och då också framlägger
förslag om erforderliga åtgärder.
När det gäller gränsen för utbetalning av bidrag
vore det intressant för mig, som inte var med 1988
då reservanternas egen regering genomförde detta
förslag, att få veta motiven bakom förslaget.
Handlade det bara om byråkrati? Det är
naturligtvis av värde om man kan fatta väl avvägda
och någorlunda långsiktiga beslut.
Till sist vill jag säga några ord om Ny demokratis
reservation. Det är naturligtvis viktigt, när vi gör
ganska dramatiska neddragningar av de generella
bidragen i rådande situation på arbetsmarknaden,
att vi är uppmärksamma på effekterna och med
hjälp av riktade bidrag såsom bostadsbidraget
garanterar stöd till de mest utsatta grupperna. Det
gäller naturligtvis även de ensamstående och
lågavlönade. Även dessa människor bör garanteras
en bostad till rimlig kostnad.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till
utskottets hemställan och avslag på samtliga
reservationer.