Herr talman! När man inte kan väcka några andra känslor kan man i alla fall få upp adrenalinet. Det är väl en fördel.
När det gäller fastighetsskatten finns det naturligtvis en uppgörelse mellan partierna. Vi gör upp om skatterna. Det är kompromisser. Om ni mot all förmodan skulle få majoritet i nästa val kommer ni att få uppleva vad kompromisser innebär.
Jag distanserar mig inte alls från det här. Jag försöker föra ett resonemang om att det inte är en självklarhet för oss att det här förslaget skulle ha lagts fram. Men vi ställer upp bakom. Det står i propositionen, och så är det. Vi vänder oss inte emot detta.
Trepartsöverenskommelsen består av delar. Detta är en del. Det finns andra delar av trepartsöverenskommelsen som vi inte uppskattar och som vi inte vill se genomförda. Det måste väl vara parlamentets uppgift att bedöma. Ni har själva till exempel valt att plocka bort allmännyttans hyresnormerande roll från trepartsöverenskommelsen.
När det gäller hyressättningen i befintligt bestånd är jag mycket tveksam till Malmömodellen. Jag är mycket tveksam till vad som kommer att hända, framför allt hos mindre fastighetsägare som har hyresgäster som betalar 2 000-3 000 kr för lite i månaden i hyra mot vad man skulle kunna få av en ny hyresgäst. Jag har inte den tilliten att det inte kommer att bli så lukrativt att byta hyresgäster att det här kommer att skapa problem som vi inte har räknat med.
Visst, trepartsöverenskommelsen i all ära, men den höll inte särskilt länge. SABO bröt genast den ena delen. Fastighetsägarna valde att springa till Bryssel och inför Europadomstolen anmäla bland annat hyresnormeringen och sättet att sätta hyror på. Trepartsöverenskommelsen dog i stort sett innan bläcket hade torkat.