Fru talman! Ja, Lena Olsson, jag börjar med den här kriskommissionen. Precis som mina allianskolleger tidigare har sagts gäller det framför allt att man ser över varför det ser så olika ut i olika delar av Sverige. Hur kan det komma sig att Polismyndigheten i Skåne inte kommer fram till samma sak som Polismyndigheten i Stockholm? Man har olika handläggningstider och ger kanske också olika stöd till brottsoffren. Det är en del.
Och som vi tar upp i utskottets betänkande handlar det faktiskt väldigt mycket om fortbildning och utbildning inom de myndigheter som vi har, med bättre samverkan. Det handlar om bättre bemötande från början till slut. Men framför allt fanns det i den handlingsplan som lades fram under förra mandatperioden en del som handlade om att man skulle tillsätta en viss kommission. Det tror jag också är någonting som regeringen sakta men säkert kommer att återkomma till.
Som Johan Linander var inne på är det en ansträngd ekonomi. Det är en hård och pressad arbetssituation i Regeringskansliet. Jag gillar inte heller att säga att det här ska utredas, att det här ska beredas och att det pågår någonting i Regeringskansliet. Men det pågår väldigt mycket saker. Och det måste få ta sin tid, för vi vill inte heller införa någonting som sedan inte får önskad effekt.
Men jag är helt övertygad om att det sakta men säkert sker något under den här mandatperioden. Jag vill inte säga någon tid, för ni verkar också ha hängt upp er på att vi skulle återkomma 2013 i budgeten. Men någon gång tror jag att vi kommer att få detta. Sedan vet jag inte om det kommer att kallas en kriskommission eller en utredningskommission, men regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att se till att stävja mäns våld mot kvinnor.