Herr talman! Det nu debatterade betänkandet innehåller ett antal insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Jag har för avsikt att under mitt anförande beröra det som gäller så kallade bilmålvakter, utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, betalningstider i näringslivet och slutligen frågan om lönegaranti.
Jag börjar med bilmålvakter. Trots vad Jan Lindholm nämnde under sitt anförande ska jag kortfattat förklara vad en bilmålvakt är. En bilmålvakt är en person som mot betalning eller av någon annan anledning går med på att registreras som ägare till ett visst fordon, trots att han eller hon inte innehar fordonet. Genom registreringen undviker fordonets verkliga ägare betalningsansvaret för skatter och avgifter som är kopplade till fordonet. Dessa skatter och avgifter påförs därför i stället bilmålvakten, som inte bryr sig om att betala dem. Bilmålvakten saknar i regel tillgångar som kan utmätas av Kronofogdemyndigheten och kan därför fortsätta att dra på sig skulder utan att riskera några egentliga konsekvenser.
Det finns skäl att framhålla att det har inletts ett arbete med att komma till rätta med problemet med bilmålvakter, och det har även lämnats förslag om att det ska införas en legal panträtt i fordon, vilket skulle innebära att staten har en rätt till fordonet motsvarande värdet av de obetalda skatterna eller avgifterna. En sådan panträtt skulle kunna resultera i en försäljning av fordonet för att betala de skulder som finns. Det har även lämnats förslag om att staten eller en kommun ska få flytta felparkerade fordon om den registrerade ägaren har mer än 10 000 kronor i obetalda parkeringsanmärkningar. Dessutom innebär förslaget att ett sådant flyttat fordon inte behöver lämnas ut förrän skulderna har betalats. Därutöver har det föreslagits att registrering av en ny ägare till ett fordon ska kunna vägras om den tidigare ägaren har obetalda fordonsrelaterade skulder.
Transportstyrelsen och Kronofogdemyndigheten arbetar nu tillsammans med Skatteverket för att ta fram en slutlig rapport med förslag till lagändringar. Avsikten är att rapporten ska lämnas till regeringen nu under våren 2009.
Civilutskottets majoritet anser, liksom motionärerna, att det är angeläget att åtgärder vidtas i syfte att förhindra den ökade verksamheten med att anlita bilmålvakter för att undgå olika typer av fordonsrelaterade skatter och avgifter. Vi ser naturligtvis därför positivt på det arbete som pågår och även det förhållandet att en slutrapport är på väg att presenteras i en nära framtid. Det saknas anledning för riksdagen att föregripa det pågående arbetet.
Herr talman! När det gäller frågan om utmätning av bostäder finns det skäl att påpeka att nya regler trädde i kraft den 1 januari 2008 som rör utmätningsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten i enskilda mål, vilka gäller verkställighet av privaträttsliga fordringar. Det finns numera en enhetlig reglering av tillgångsundersökningar, och handläggningen är inte tidsbegränsad som den var tidigare.
När det gäller möjligheterna till utmätning är det viktigt att framhålla att en bostadsrätt som är gäldenärens stadigvarande bostad undantas från utmätning om inte gäldenären när han eller hon köpte lägenheten åsidosatte tillbörlig hänsyn till sina borgenärer, eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde skulle vara oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning. Om det finns en familj ska skälig hänsyn också tas till vad familjen brukar eller behöver.
Den typ av utmätningsregler som jag nu har refererat till innebär en avvägning mellan en borgenärs möjligheter att driva in skulder som inte har betalats och gäldenärens behov av ett grundläggande skydd. Lagändringen den 1 januari 2008 innebär inte någon ändring av de grundläggande reglerna för när utmätning i och för sig kan ske av exempelvis en bostadsrättslägenhet.
Det finns i detta sammanhang också skäl att nämna den av regeringen presenterade strategin för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Ett av målen i strategin innebär att antalet vräkningar ska minska och att inga barn ska vräkas. I den aktuella strategin har Socialstyrelsen för övrigt fått i uppdrag att i samråd med ett antal andra myndigheter leda och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn. Socialstyrelsen har också presenterat en vägledning i syfte att ge kommunerna stöd i att utveckla och säkra rutinerna i arbetet med att motverka vräkning, särskilt för barnfamiljer. Det saknas därmed skäl att för närvarande göra något ytterligare i denna fråga.
Jag går nu över till frågan om förbehållsbeloppet vid utmätning. Här finns det skäl att framhålla att det har inletts en översyn av de gällande reglerna om gäldenärernas situation vid löneutmätning. En arbetsgrupp i Regeringskansliet håller på med att ta fram ett förslag till utmätningsregler som i större utsträckning än dagens regler ska tillförsäkra gäldenärerna ett tillfredsställande socialt skydd. Avsikten är att en promemoria ska skickas ut på remiss under 2009. Det finns därför inte heller i den här frågan skäl att föregripa det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagen.
När det sedan gäller frågan om betalningstider i näringslivet har en särskild utredare under september 2007 avlämnat betänkandet
Betalningstider i näringslivet
, SOU 2007:55. I betänkandet har det föreslagits flera olika åtgärder, bland annat ökade kostnader för den som inte betalar i tid, ökad transparens när det gäller betalningstider i större företag och informationsinsatser. Det pågår också arbete inom EU med frågan om bristande skyndsamhet med betalningar. I april i år lade kommissionen fram en ny strategi för att motverka sena betalningar och föreslog också vissa ändringar i ett direktiv som berör dessa frågor. För närvarande är betänkandet
Betalningstider i näringslivet
dessutom föremål för beredning inom Regeringskansliet. Vad jag nu har sagt innebär att det pågår arbete på såväl nationell som internationell nivå. Det pågående arbetet bör inte föregripas.
Jag ska slutligen nämna något om lönegaranti. Det pågår ett förhållandevis omfattande reformarbete när det gäller stora delar av insolvensrätten. För inte så länge sedan gjordes för övrigt i lagstiftningsärendet om företagshypotek vissa ändringar när det gäller lönegaranti. Det pågående reformarbetet som gäller insolvensrätten bör avvaktas. Det finns därför slutligen inte heller beträffande denna fråga skäl att nu föreslå någon åtgärd från riksdagen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i civilutskottets betänkande, vilket innebär att jag yrkar avslag på samtliga motioner.