Herr talman! Jag skulle vilja återknyta till den fråga jag ställde i mitt anförande när det gäller nyanlända invandrare över 65, som regeringen har valt att exkludera från samhällsorienteringen.
Som jag sade kom vi alldeles nyss från ett seminarium som handlade om hur man ska kunna stimulera och förmå äldre människor att arbeta längre. Regeringen har lyft fram detta som en prioriterad fråga, och statsministern har gjort klart för svenskarna att de får räkna med att i framtiden arbeta betydligt längre än de gör i dag.
Regeringen väljer då att exkludera dessa människor från samhällsorienteringen med motiveringen att samhällsorienteringen framför allt ska fokuseras på sådana grupper och individer som ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Varför tycker man inte att det är viktigt att invandrare över 65 fortsätter att arbeta? Är det bara infödda svenskar och invandrare som har vistats länge i Sverige som förväntas arbeta efter sin 65-årsdag? Jag tycker att det är en väldigt märklig prioritering man gör.
Jag vill också anknyta till det Socialdemokraterna var inne på när det gäller att regeringen isolerar arbetskraftsinvandrare. Är det verkligen rimligt att anta att en arbetskraftsinvandrare som kommer hit och kanske sysslar med att städa McDonaldsrestauranger ensam på nätterna får ta del av de delar som i dag ingår i samhällsorienteringen genom sin yrkesroll och sitt arbete? Får han på sin arbetsplats lära sig hur det fungerar att bilda familj och leva med barn i Sverige, hur det fungerar att vårda sin hälsa, hur det är att åldras i Sverige och så vidare? Är det verkligen sannolikt? Jag anser inte det.