Fru talman! Tack för de vänliga orden!
Det var nästan lite overkligt att höra två riksdagsledamöter beskriva det som rent av en fara att vi har dels gjort en utredning, dels skickat ut den på remiss. Det låter som om Sveriges säkerhetspolitik nu skulle avgöras för att det är två månader kvar av remisstiden.
Detta har för det första inte trätt i kraft, och alla vet att detta är en process som har pågått en längre tid och som kommer att fortsätta ett tag till. Man ifrågasätter också att vi tillsatte en utredare med argumentet att man skulle ha gjort så här med annat också.
Jag trodde faktiskt att detta var en del i vårt demokratiska system, och särskilt i en fråga som vi vet engagerar svenska folket. Jag tror att ni känner till att när man mäter inställningen i just denna fråga går det inte i den riktning som Allan Widman och Hans Wallmark talar om.
Jag har träffat några av dessa så kallade hibakushas. De har hjärtskärande berättelser. Det de beskriver är just att detta går i arv från en generation till en annan. Det är något som en person, en släkt och ett land får leva med under mycket lång tid. Det här vet vi nu, och vi har sett det. Vi har sett konsekvenserna.
Jag vill också säga något om det som Hillevi Larsson tog upp. Vi har en väldigt lång tradition i Sverige av detta. Jag tror också att det finns förväntningar på oss att fortsatt stå upp för att kämpa för fred och nedrustning, särskilt när det gäller kärnvapen.
Vår säkerhet främjas av färre kärnvapenländer och färre kärnvapen. Därför har vi haft ett starkt politiskt engagemang. Vi har haft en teknisk expertis i världsklass som har hjälpt till på olika områden. För denna regerings säkerhets- och utrikespolitik är kärnvapennedrustning och icke-spridning en central prioritering.
Låt mig också säga något om de saker som vi gjorde under föregående period och som vi kommer att fortsätta att engagera oss i oavsett hur vi slutligen bestämmer oss när det gäller denna konvention. Den är ju bara ett verktyg av många.
Vi har engagerat oss för att främja genomförandet av icke-spridningsavtalet NPT. Det är i detta som kärnvapenstaterna har gjort tydliga åtaganden om nedrustning, men det går inte bra. Det är också sanningen, vilket är det ironiska i alltihop detta. Man talar gärna om konventionen, men vi ser samtidigt inte att kärnvapenstaterna visar någon vilja att bidra i förberedelserna för icke-spridningsavtalet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi arbetar för att minska riskerna för kärnvapenanvändning, särskilt när det gäller att sänka beredskapsnivåerna i ländernas arsenaler. I dag är det tidsramar i storleksordningen fem till tio minuter som kan avgöra mänsklighetens framtid. Detta medför stora risker för felbeslut. I denna fråga är vi mycket aktiva.
Vi arbetar även med verifikationsverktygen, som kontrollerar att avtal efterlevs.
Här kommer vi att fortsätta. Vi har också en lång tradition på det området. Sedan är vi engagerade i internationella samarbeten gällande de här frågorna och kommer att fortsätta att vara det. Det handlar inte minst om arbetet för en fredlig lösning av konflikten på Koreanska halvön, vilket ju har som syfte att Nordkoreas kärnvapenarsenal ska nedrustas. Vi kommer alltså att fortsätta, och ni kommer att märka av det under den kommande mandatperioden. Detta kommer definitivt att prioriteras av den här regeringen.