Fru talman! Även jag blev berörd av Hillevi Larssons berättelse. Det råder ingen tvekan om att kampen mot kärnvapen ska fortsätta. Vad det handlar om är hur den ska fortsätta.
Hillevi Larsson nämner personminor, alltså Ottawakonventionen, klustervapen och Osloprocessen. Det är en tråkig sanning att flera av de stora länderna inte biträder de här konventionerna. Ryssland biträder ingen av dem.
Hillevi Larsson nämner också det faktum att USA nu på ett transparent sätt är på väg att lämna INF-avtalet, alltså förbudet mot medeldistanskärnvapen, som var en stor fråga under det kalla krigets 80- och 90-tal. Det är riktigt. USA gör detta formellt. Men jag tror att till och med utrikesministern kan bekräfta att Ryssland under flera års tid har haft robotar av en typ som står i strid med INF-avtalet.
Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att ingen av världens kärnvapennationer har några planer på att tillträda den konvention som vi diskuterar här. Om Sverige skulle tillträda den - jag förstår att utrikesministern fortfarande håller den dörren öppen någonstans - skulle det innebära stora svårigheter att delta i övningar tillsammans med oss för länder som vi samarbetar nära med när det gäller försvar och säkerhet inom ramen för EU och Natopartnerskapet, det vill säga USA, Storbritannien och Frankrike. Dessa länder har nämligen, precis som Ryssland och Kina, en lång tradition av att aldrig vare sig bekräfta eller dementera förekomsten av kärnvapen ombord på sina fartyg eller sina flygplan. Eftersom vi inte har något militärt utbyte med Ryssland blir det bara USA, Storbritannien och Frankrike som vi kommer att få allt svårare att samarbeta med. Jag vet att försvarsminister Hultqvist ser de här länderna som otroligt viktiga för svensk säkerhet och internationellt samarbete.
Fru talman! Jag undrade varför de utredningar om Sveriges säkerhetspolitiska relationer som utfördes av ambassadörerna Bertelman och Bringéus aldrig kom att skickas på remiss. Det var ju under utrikesministerns tid som den beredningen skedde i Regeringskansliet. Jag hade tyckt att det varit bra om jag kunnat få höra ett sakligt skäl till att de inte går på remiss medan den här ska göra det. Som Hans Wallmark var inne på förlängs därmed osäkerheten om var Sverige står i den här frågan ytterligare.