Fru talman! Det är tyvärr väldigt få som får rehabilitering. Jag vill gärna kommentera arbetsgivarnas ansvar. Den stora andelen av dem som blir förtidspensionerade är kvinnor på stora offentliga arbetsplatser, där det uppenbarligen kan göras mycket mer. Det styrks av statistiken. Jag hoppas att man så småningom kan arbeta på ett mycket bättre sätt med detta.
Sett på helheten är det endast 10 % av de förtidspensionerade som upplever att de har fått någon hjälp. Det styrks också av statistiken att antalet personer som är i rehabilitering minskar stadigt sedan något år tillbaka. Varje förtidspension börjar med en långtidssjukskrivning. Försäkringskassan har gjort en undersökning som publicerades för några veckor sedan och där man i en rubrik skrev: Nedslående resultat. 60 % ville arbeta enligt undersökningen. En förklaring är kanske arbetsgivarna. Långa köer i sjukvården är också vad man kom fram till. Slutsatsen blev den sorgliga: Många är sjukskrivna i onödan.
När man så småningom kommer vidare blir man tyvärr efter något år förtidspensionerad. Det är faktiskt så att det är statsrådet som i en proposition har sagt att man så snart som möjligt och senast efter tolv månader ska göra en prövning för att se till att den sjukskrivne kommer till rätt ersättningssystem. Enligt statsrådets föredragandetext skulle detta också innebära en statsfinansiell besparing.
Ministern har enligt mitt sätt att se det satt i gång utvecklingen genom det här beslutet. Försäkringskassan har hörsammat direktiven. Vi har hört förut att det till och med har betalats ut något som kan liknas vid provision på några håll. Ministern säger att detta har upphört, och det är verkligen bra. Försäkringskassan fortsätter emellertid tillämpa de här direktiven så länge det inte finns ändrade direktiv. Såvitt jag förstår inleds redan efter åtta månaders sjukskrivning en utredning med sikte på förtidspension.
Så vill jag kommentera ministerns uttalande om att man nu löpande ska se över och utvärdera förtidspensioneringarna. Ja, det tror jag är ett klokt och bra direktiv som regeringen har gett. Men det här kommer inte att ske förrän år 2008 och avse förtidspensioner som inleds från 2005. Det dröjer alltså länge. För Catharinas del innebär detta att hon knappt kan hoppas på att få någon hjälp eller översyn av sin situation.
Jag vill komma tillbaka till min fråga: Vad avser ministern att vidta för åtgärd för att ändra inriktningen att sjukskrivna ska förtidspensioneras efter tolv månader, vilket i realiteten numera visar sig vara redan efter åtta månader?