Fru talman! Låt oss först konstatera att alliansregeringen de senaste åren prioriterat svensk polis. Drygt 30 000 personer är anställda inom polismyndigheten varav 20 400 är poliser, och jag tror att de kan ha blivit ännu fler. Det är en fantastisk utveckling! Detta innebär också initialt att fler brott kommer att anmälas, men på sikt är vårt mål från alliansregeringen att färre brott ska begås genom polisens insatser och förebyggande arbete.
Svensk polis måste bli effektivare och leva upp till de höga förväntningar som våra medborgare har på polisen. Här kan nämnas det allt högre förtroendet för polisen, vilket är mycket positivt.
Polisens framtida organisation börjar klarna. Vår förhoppning är att det blir en tydlig och stark organisation med en myndighet som bättre kan prioritera sina resurser, inte minst när det kommer till specifika nationella enheter som behöver resursmobilisering. Rikskriminalpolisens arbete mot grov kriminalitet och det operativa rådet är exempel på det.
De tragiska händelserna i Malmö visar på behovet av att snabbt kunna sätta in förstärkning med specialister men också vikten av att vi behöver ta krafttag mot de grovt kriminella tillsammans med andra myndigheter, precis som Rikskriminalpolisen har jobbat och i dag jobbar med Skatteverket, tullen, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan för att komma åt de kriminellas pengar.
Fru talman! Det finns fortfarande stora utmaningar. Många orter har ingen polisiär närvaro. Andra polisdistrikt har resurser men inga sökande poliser till just deras orter. Kompetensförsörjningen inom svensk polis förblir en kommande stor fråga, och från Folkpartiets sida vill vi betona vikten av olika specialiseringar inom svensk polis men också vikten av att polisen även i den kommande organisationen kan genomföra lokala rekryteringar. Det är viktigt att man får rätt medarbetare på rätt plats, och helst ska det också vara långsiktigt.
Vi vet också att lokala poliskontor med närpoliser kan göra skillnad. Det visar inte minst polisens siffror från Stockholms län. Ett antal motioner handlar om att man vill gå in och detaljstyra hur resursfördelningen inom polisen ska ske, och utskottet landar på det enda rimliga, nämligen att Rikspolisstyrelsen bäst kan göra sådana bedömningar.
Polisutbildningen har nämnts tidigare och diskuteras just nu. Den behöver reformeras, men jag tror inte att vi ska gå åt det håll som Socialdemokraterna vill, utan jag tror att den ska anpassas till det verkliga behov som finns i dag. Det vore enligt mig olyckligt att ensidigt driva en ytterligare akademisering av polisutbildningen.
Fru talman! Polisen måste bli mer effektiv, och på ett antal viktiga punkter har inte myndigheterna uppnått våra uppställda mål. Antalet personuppklarade brott har minskat. Vi ser till exempel en liten ökning av våldsbrott, men även andelen redovisade ärenden till åklagare har minskat. Polisen konstaterar själv att arbetsproduktiviteten har minskat för flera brottskategorier.
Vi kan dock notera ett par positiva händelser. Handläggningstiden har minskat men också tiden för uppklarande av brott mot person. Ska polisen bli effektiv krävs samtidigt att domstols- och åklagarväsendet fungerar. Här har alliansregeringen gjort breda satsningar. Ett exempel är Åklagarmyndighetens koncentration av hanteringen av mängdbrott. Ett annat är myndighetens prioritering av alliansregeringens uppdrag att fokusera på ungdomar.
Det är också viktigt att straffskalan används så att de som begår brott ser en konsekvens av sina handlingar. Man möter ibland ute på polisstationerna en frustration över att enskilda brottslingar gång på gång återkommer i registret då deras tidigare småbrott avskrivits.
Jag vet också att polisen gör en viktig insats när det gäller det brottsförebyggande arbetet, inte minst med fokus på ungdomar men också när det gäller våld i offentlig miljö. Låt mig här betona vikten av samverkan med landets kommuner men också av att enskilda medborgare ställer upp och bidrar med information till polisen.
Fru talman! Polisens metoder är viktiga och kan påverka myndighetens effektivitet. Men här är det alltid överväganden som behöver göras, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv.
Det finns förslag som vill ge långtgående mandat till polisen, men motionerna avstyrks då utskottet inte vill föregå beredningen av förslagen som nu ligger på justitieministerns bord.
En viktig fråga är polisens befogenheter. Vi är öppna för att diskutera och överväga fler instrument till polisens verktygslåda. Parallellt sker också just nu en diskussion om polisens arbetsuppgifter. Det är rimligt med effektiviseringskrav och krav på att polisen ska prioritera sina resurser på att förebygga och förhindra brott men också på att få fast dem som begår brott. Samtidigt kräver detta att vi avbyråkratiserar delar av polisens uppgifter.
Polisen har nyligen genom ett nytt regelverk tillförts nytt mandat i förundersökningsarbetet när det gäller ungdomsbrott, och det finns ytterligare en utredning som tittar på en eventuell utvidgning av detta uppdrag.
Utskottet säger i sitt betänkande i dag nej till att ge svensk polis ytterligare befogenheter när det gäller exempelvis brottsprovokation. I Folkpartiet diskuterar vi förstås även detta, men det är bra med en rejäl diskussion för och emot innan vi hastar fram nya befogenheter av den här karaktären.
Däremot har vi för att förstärka Säkerhetspolisens verktygslåda tillsammans med allianspartierna föreslagit att man ska få beställa signalspaning via Försvarets radioanstalt. Om Rikskriminalpolisen också ska ha tillgång vill vi först lyssna in de olika argumenten från den remissrunda som just avslutats.
Fru talman! Gränskontroller lyfts fram i betänkandet, och under hösten hade vi i utskottet en bred diskussion kring Sveriges ansvar kontra EU-kommissionens mandat. Parallellt diskuterades EU-myndigheten Frontex. Helt klart har byrån nu fått ett antal tydliga och viktiga uppdrag. Exempelvis ska Frontex ta fram en strategi för grundläggande fri- och rättigheter och ta fram en uppförandekod för att garantera rättsprincipen om dessa rättigheter med särskilt fokus på ensamkommande barn och utsatta personer.
Det är obegripligt för mig att Vänsterpartiet driver linjen att verksamheten ska avvecklas i stället för att välkomna parlamentets tuffare styrning av Frontex.
När det gäller Eritreas regering och så kallade indrivning av skatter i Sverige kommer min kollega Fredrik Malm att återkomma i detta ärende. Jag vill dock redan här säga - vi vet att ett antal ärenden har polisanmälts - att även om utskottet i dag inte tar ett steg framåt i det här ärendet är det viktigt att Sveriges riksdag och regering bevakar det och agerar om det visar sig att eritreanska myndigheter aktivt och systematiskt genom hot och utpressning driver in skatter av exileritreaner. Det är ingenting som vi kan acceptera.
(Applåder)