Fru talman! I kväll debatterar vi polisfrågorna här i riksdagen, något jag verkligen ser fram emot.
Jag ska först säga att vi från Socialdemokraterna självklart står bakom alla våra reservationer, men för att tjäna tid och allt det där yrkar vi endast bifall till reservationerna 2 och 13.
Polisen är en speciell yrkesgrupp såtillvida att dess uppgift är att upprätthålla lag och ordning. Det är också den grupp i Sverige som har civilt våldsmonopol. Båda dessa saker förpliktar och ställer mycket höga krav på vårt polisväsen.
Vi har under de senaste åren sett hur antalet anmälda brott har ökat kraftigt i Sverige. Vi ser hur den organiserade brottsligheten har fått fäste i landet. Hot och övergrepp drabbar både vanliga människor och myndighetspersonal inom de rättsvårdande myndigheterna, och det är en utveckling som oroar oss socialdemokrater mycket. Vi ser en råare och mer hänsynslös kriminalitet när vi ingenting hellre vill än att minska och helst eliminera all kriminalitet.
För att långsiktigt kunna minska brotten ser vi att klyftorna i samhället måste minska. Vi behöver prioritera den gemensamma välfärden för att skapa förutsättningar för en trygg uppväxt för våra barn och unga. Vi vill se satsningar på skolor och högre utbildning. Det behövs bostäder som unga kan flytta till, och kanske för att de ska kunna flytta till de ställen där jobben finns. Dagens situation, där var femte ung är arbetslös, är helt oacceptabel. Arbetslöshet och hopplöshet kommer förr eller senare att synas i brottslighet.
I går kom Rädda Barnens rapport om barnfattigdom, och i den ser vi att barnfattigdomen fortsätter att öka. Vi är rädda att detta på sikt är en bidragande faktor till att kriminaliteten inte kommer att minska. Att välja kriminalitet kan vara att välja att inte vara fattig, och det är ett val som ingen ska behöva göra.
För att återgå till den organiserade brottsligheten: Vi vet inte hur mycket den omsätter i världen, men siffror på 1 500 miljarder dollar per år nämns. Oavsett hur mycket det är handlar det också i Sverige om miljardbelopp varje år. Det handlar om ekonomisk brottslighet, narkotikasmuggling och handel med människor.
Vi ser att det krävs en kraftfull mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Ett förslag vi har är att slå ihop de enheter som jobbar mot dessa brott, nämligen Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Man slår ihop dessa och gör en typ av spetsorganisation. Många av de brott jag nämnde och även andra berör ofta alla tre myndigheterna, och på detta sätt skulle arbetet kunna bli mycket mer effektivt.
Tätt sammankopplat med grov organiserad brottslighet är också illegala vapen. Den senaste tiden har vi sett många skottlossningar mellan kriminella. Här är det jätteviktigt att rättsväsendet kan visa att det besitter förmågan att bekämpa problemet och skapa trygghet för människor. Vi väntar på den proposition som ska komma från regeringen om vapenlagstiftningen.
Vi vill att minimistraffet för grovt vapenbrott ska höjas från sex månader till ett år, och vi vill göra det möjligt att använda telefonavlyssning. Vi vill också införa straffansvar för den som olovligen förvarar skjutvapen åt en annan person. Straffansvar för förberedelser till vapenbrott bör införas för att komma åt olovlig vapentillverkning. I veckan har justitieministern sagt att en utredning ska till och att den ska presentera ett förslag före årsskiftet, så det är väl bara för oss att fortsätta vänta i denna fråga.
I arbetet mot brottslighet ser vi att infiltrationsmetoder på senare år har fått en ökad betydelse. I Sverige finns det inte bestämmelser för hur infiltrationsoperationer ska gå till, vilket det gör i många andra länder. Det skapar en väldig oro för polisen under dessa processer. För två år sedan kom betänkandet
Särskilda spaningsmetoder
. Då föreslogs en lagreglering på detta område, men inget förslag har kommit från regeringen. Därmed hämmas polisens arbete med infiltration under rättssäkra former.
Jag tänker prata lite om en jätteviktig fråga, nämligen polisutbildningens utformning. När vi debatterade denna fråga för snart ett år sedan ställde jag frågan till Moderaterna när ett förslag till ny polisutbildning ska komma. Jag fick det något diffusa svaret "snart". Ingenting har hänt, och för några veckor sedan valde jag att ställa en skriftlig fråga till justitieminister Ask där jag frågade när förslaget kommer och om hon trodde att förslaget kommer att handla om att omvandla utbildningen till en utbildning som ger högskolepoäng.
I svaret skriver hon att utredningar har gjorts på området. Det vet vi redan; det var därför frågan ställdes. Svaret blev dock att regeringen under 2012 avser att lämna besked om eventuella förändringar. Det kan naturligtvis betyda att vi dess värre får ett besked om att förändringar faktiskt inte ska göras.
Vi socialdemokrater hävdar att det är viktigt med en modern, attraktiv och adekvat polisutbildning som är knuten till högskolan. Vi vill säkra utbildningens kvalitet och skapa bättre förutsättningar för forskning. Mer forskning ger en effektivare polis, och det är någonting som vi ser är helt avgörande för framtiden.
Vi är heller inte ensamma om att vilja se en sådan utveckling. Polisförbundet driver själva frågan jättehårt, och de är precis som vi väldigt besvikna över regeringens handlingsförlamning. På Folk och Försvar i januari var rikspolischefen väldigt tydlig - han kallade det ett jättebesvär att inte veta hur det ska bli med utbildningen. Han vill också se en akademisk utbildning och kan inte förstå varför ett beslut inte kan fattas.
I Anders Danielssons utredning
Framtidens polisutbildning
från 2008 konstateras att de krav som kommer att ställas på framtidens poliser och brister i den nuvarande polisutbildningen medför att polisutbildningen måste reformeras. Han säger också att det är en högskoleutbildning som behövs, bland annat på grund av att polisyrket kräver en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Om polisutbildningen blir högskoleutbildning får man en naturlig grund för detta. Denna utredning kom alltså för fyra år sedan, och vi har inte hört ett endaste dugg från regeringen om detta.
I Norge har man en akademisk polisutbildning. Sedan 2004 får man en kandidatexamen när man har gått sin polisutbildning. Också Riksrevisionen har levererat kritik till regeringen. I skriften
Att hantera brottmål effektivt
står det på s. 137 under rekommendationer: "Regeringen bör därutöver ta ställning i frågan om en reformerad polisutbildning." För varje månad som går utan att någonting händer riskerar vårt polisväsen att halka efter.
Antalet poliser har utökats efter det beslut vi socialdemokrater drev fram 2005. Poliserna är nu över 20 000 stycken. Däremot har vi inte kunnat se att polisens resultat motsvarar de mycket högt ställda förväntningar vi har. Alltför ofta uppmärksammas olika typer av problem inom polisen som i somliga fall känns helt oacceptabla. Det måste betyda att det finns systemfel. Vi tror att det förväntade förslaget om att slå ihop landets 21 polismyndigheter till en riksomfattande myndighet kan leda till att ledningen och styrningen inom polisen blir tydligare, vilket därmed leder till bättre resultat. Vi tror inte att det är hela lösningen, men vi ser att det är en del i en nödvändig utveckling.
Vi skulle också vilja se att antalet civilanställda inom polisen blir fler. Fler poliser genererar naturligtvis mer verksamhet. Att då inte ha tillräckligt många civilanställda som kan plocka upp det arbete poliserna gör leder till problem, till exempel att poliser får sitta som arrestvakter eller i reception. Det är slöseri med de utbildade poliser vi faktiskt har. Vi tror att civilanställda och poliser tillsammans når god effekt.
Det är viktigt att alla, oavsett var man bor i landet, känner att de har tillgång till polisen. Det är en ren trygghetsfråga. I dag ser det tyvärr inte ut på det sättet. Som exempel vill jag ta mitt eget hemlän, nämligen det vackra Gävleborg. När antalet poliser i landet har ökat har inte Polismyndigheten i Gävleborg fått del av ökningen nästan alls.
Skillnaderna är jättestora - i Gävleborg har man fått en ökning på ungefär 3 procent, medan man vid Polismyndigheten i Kronoberg har fått en ökning på mer än 26 procent. Jag har väldigt svårt att se rimligheten i detta. Det är inte så att gävleborgarna i glesbygden - i Edsbyn, Loos och Trönö - tycker att det kryllar av poliser, precis. Detta är bara några av de orter som känner sig eftersatta.
Nu sker inte brott bara i vår direkta närhet utan också utanför Sveriges gränser. Då vill jag nämna behovet av skärpta åtgärder mot sexuell exploatering av barn i andra länder - det som vi kallar för barnsexturism. I dag är det tyvärr högst ovanligt att man åker fast för ett sådant brott. Vi ser att även här behöver arbetet samordnas på ett bättre sätt, och vi tror att en bra metod skulle kunna vara att ha personal på orter som vi vet är utsatta.
Nu har jag pekat på en del förbättringsområden inom polisen, precis som vår uppgift som riksdagsledamöter är. Samtidigt vill jag säga att vi vet att varje dag, och natt för den delen, genomför den svenska polisen stordåd. Det är duktiga poliser som är på rätt plats vid rätt tidpunkt och hjälper människor i situationer där de är som mest utsatta. Det är precis så det är tänkt att det ska fungera. Vi skulle vilja att det var så oftare, men vi är glada för det arbete som de duktiga poliserna gör.
(Applåder)
I detta anförande instämde Kerstin Haglö, Arhe Hamednaca, Morgan Johansson och Mattias Jonsson (alla S).